Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Det konstitutionelt-monarkiska försöket (den konstituerande och lagstiftande församlingen) - 2. Nydaningsverket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
aktning, och sålunda vaknade hos mången, som förut varit
religiöst likgiltig eller smittad af tidens otro, till nytt lif
vördnaden för fädrens religion.
Långt ifrån att försvaga katolicismens makt öfver folkets
sinnen åstadkom därför civilkonstitutionen i stället, att denna
makt blef större än den under århundraden varit. Sida vid
sida med den nyväckta religiösa fanatismen växte emellertid
äfven den revolutionära, och oupphörligt fick man höra talas
om blodiga sammanstötningar, vid hvilka än de nya edsvurne
presterne misshandlats af sina ortodoxa församlingsbor, än åter
de edvägrande samt deras åhörare öfverfallits af revolutionärt
sinnade folkhopar. Uppträden af det förra slaget förekommo
naturligtvis mest på landsbygden, af det senare åter mest i
de stora städerna, särskildt Paris, men t. o. m. på det
sistnämda stället visade sig tecken af ett nyvaknadt kyrkligt
intresse[1]. Då den kyrkliga schismen sålunda ej blott ökade
klyftan mellan den gamla och den nya ordningens vänner
utan äfven åt de förra medförde en oväntad och betydande
makttillökning, frestades de senare att genom ytterligare
tvångsåtgärder jämväl inom lagstiftningen befästa
revolutionen, och på detta sätt blef civilkonstitutionen en af de
verksammaste orsakerna till att revolutionen ej ledde till frihet
utan till den fruktansvärdaste partidespotism.
Man skulle väntat, att Mirabeau med sin annars så öppna
blick för verkligheten skulle varit en af de ifrigaste
motståndarne till denna väfnad af opraktiska abstraktioner, hvaraf
civilkonstitutionen var bildad, men detta var ingalunda
förhållandet, utan han bidrog tvärtom genom sin passionerade
vältalighet på det kraftigaste till det olycksaliga verket. Själf
har han visserligen sedan för hofvet sökt urskulda sitt
beteende med påståendet, att han därmed åsyftade att
kompromettera församlingen. Den verkliga förklaringen till hans
hållning i den kyrkliga frågan har man dock antagligen att söka
däri, att han i denna trodde sig hafva funnit ett område,
på hvilket han utan att svika ordningens sak kunde förvärfva
popularitet, men om förhållandet var sådant, visar detta, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
