- Project Runeberg -  Den franska revolutionen. Dess orsaker och inre historia (1789-1799) /
286

(1887) [MARC] Author: Simon J. Boëthius - Tema: France
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Det konstitutionelt-monarkiska försöket (den konstituerande och lagstiftande församlingen) - 3. Försök till författningsrevision

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förbindelsen med Mirabeau för konungaparet blott en nödfallsutväg[1],
ja kanske till stor del blott ett medel att göra honom
oskadlig, och den enda verkliga grunden för dess hopp var nu mer
just hvad Mirabeau så ifrigt afstyrkte: Europas inblandning.
Förledd af jakobinernas fredsifver antog drottningen härvid,
att en allvarsam demonstration var alt som behöfdes för att
göra fransmännen spaka, och ett krig har således icke häller
hon åsyftat. Liksom sin kejserliga broder insåg hon ej, att,
när det gälde l’ancien régimes återinförande — och tack vare
emigranternas skryt antogs allmänt detta såsom syftet med
hvarje utländsk inblandning, — att då bakom demagogerna
stod ett helt folk beslutet att till hvarje pris afvärja en sådan
olycka.

Emellertid fortfor Mirabeaus stjärna att stiga.

Den 30 Januari 1791 blef han president i
nationalförsamlingen och fick därigenom tillfälle att ytterligare öka sitt
parlamentariska inflytande. Nu trädde han i förbindelse med
Malouet för att samla alla ordningens vänner till ett kraftigt
konstitutionelt parti, som skulle söka utverka en
författningsrevision, och enligt hvad Malouet uppger i sina memoarer
åsyftade han nu med denna ej blott regeringsmaktens
stärkande, utan ock tvåkammaresystemets införande och
återlemnande till kyrkan af 2/3 af de indragna godsen[2]. Jämväl det till
författningsrevisionens genomförande nödiga militäriska
ryggstödet tycktes nu skola erhållas. I Februari invigde nämligen
La Marck med konungens bifall Bouillé i Mirabeaus planer,
och generalen lofvade sin medverkan. Vid samma tid
öppnades för Mirabeau ett tillfälle att också kunna utöfva
inflytande på förvaltningen. På nyåret 1791 skulle nämligen de
nya förvaltningslagarna tillämpas inom parisdepartementet.
Vid sidan af en La Rochefoucauld, Talleyrand, Sieyès och


[1] Drottningens förtrogne Fersen skref d. 8 Mars 1791 till Gustaf III:
»Mirabeau är fortfarande köpt af hofvet, men han har ej samma förmåga
att göra godt som han haft att göra ondt. Hans principer äro alltid dåliga,
ehuru mindre än andras ... Alt detta är blott nyttigt för att bereda en smula
ordning och lugn samt betrygga den kungliga familjens säkerhet, men aldrig
kan man begagna dem» (Mirabeau och hans medhjälpare) »till något annat.»
Klinckowström a. a. I s. 86.
[2] Jämf. ofvan ss. 218 o. 263.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:40:30 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/denfrrev/0300.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free