Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Det konstitutionelt-monarkiska försöket (den konstituerande och lagstiftande församlingen) - 4. Konungadömets fall (den lagstiftande församlingen)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
jakobinerklubben. Till hans substitut utsågs Danton, som mot denna
vigtigare och mera lönande befattning nu utbytte sin plats i
departementalrådet. I spetsen för hufvudstadens polisväsende
sattes äfven tvänne revolutionärer, advokaten Panis och
artisten Sergent, hvilka båda tillhörde de literära proletärernas
klass. Endast på departementalstyrelsen, med La
Rochefaucould såsom president, utöfvade feuillanterne nu mer något
inflytande. Dess nya procureur-syndic, Roederer, var dock
nära förbunden med girondisterna.
Hvad slutligen ministären angår, som nu äfven till stor
del ombildades, hyste endast sjöministern Bertrand de
Molleville reaktionära tänkesätt. Alla de öfriga, bland hvilka
märkas justitieministern Duport du Tertre[1], krigsministern
Duportail och utrikesministern Delessart, läto sig ledas af
triumvirerna, men saknade liksom de hofvets förtroende.
Den 1 Oktober 1791 öppnades den nya församlingen, hvars
lokal äfven blef manègesalen. Hon betecknades med namnet
den lagstiftande för att utmärka, att hon ej liksom den förra
hade att befatta sig med konstitutionen, men hon tillade sig
liksom denna benämningen nationalförsamling, dermed
antydande sitt suveräna ursprung. Legisternas inflytande var inom
henne ännu större än inom den förra. De uppgingo här ända
till 400, och girondens tre förnämsta talare tillhörde denna
klass. Af stor betydelse blefvo äfven literatörerna, af hvilka
Brissot var den märkligaste. Omkring 20 deputerade voro
edsvurne prester. Jordegarne voro svagt representerade: enligt
La Marck hade de deputerade till sammans ej 300,000 L. i
årlig inkomst af fastighet. En annan ej ovigtig omständighet
var de deputerades ungdomlighet: största delen säges ej hafva
uppnått 30 år och 60 ej 26. Girondens talare voro alla mellan
30 och 40 år. De egentliga förhandlingarna började med en
teatralisk scene i tidens smak (den 4 Oktober). Camus, nu
archivarie, frambar, hemtad af 12 bland församlingens äldsta
medlemmar, författningsurkunden, hvarefter de deputerade aflade
författningseden, och den konstituerande församlingen genom
en adress tackades för sitt verk. Redan följande dagen gjorde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
