- Project Runeberg -  Den franska revolutionen. Dess orsaker och inre historia (1789-1799) /
321

(1887) [MARC] Author: Simon J. Boëthius - Tema: France
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Det konstitutionelt-monarkiska försöket (den konstituerande och lagstiftande församlingen) - 4. Konungadömets fall (den lagstiftande församlingen)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

venstern ett försök att förödmjuka konungen. Medlemmar
af detta parti föreslogo nämligen, att, då konungen uppträdde
i församlingen, skulle han ej tilltalas med titlarne Sire och
Majestät och ej erhålla en tron, utan placeras på en vanlig
stol sida vid sida med församlingens president; förslagen voro
alt för smickrande för de unga lagstiftarnes själfkänsla för
att kunna motstås af centern och blefvo sålunda antagna, men
de väckte så mycken ovilja ej blott hos konungen utan ock
hos det parisiska borgerskapet, att högern följande dag
lyckades genomdrifva deras återtagande. Den 7 infann sig
konungen därpå i församlingen, och hans tal, hvari han framhöll
vigten af förtroende och samverkan mellan regeringen och
representationen, mottogs med bifall. Hvad församlingen
menade med samverkan, visade sig emellertid, då hon, följande
sin föregångares exempel, genast tillsatte en mängd utskott,
hvilka med undanskjutande af regeringen nästan helt och
hållet öfvertogo den verkställande makten, och sålunda
väsentligen störde denna fördelning af samhällsmyndigheten, som
den nya författningen hettes skola åstadkomma.

Sedan församlingen sålunda satt sig i besittning af nästan
hela den makt, som tillkommit det forna konungadömet, dröjde
hon ej att begagna den i samma ande som detta. Liksom
Ludvig XIV ej ville veta af någon afvikelse från den gamla
statsreligionen, så ville ej häller församlingens majoritet tåla
någon sådan från den nya, och med feberaktig ifver skyndade
man att gå vidare på den olycksaliga väg som den
konstituerande i detta hänseende öppnat. Redan den 7 Oktober
förklarade Couthon, att de edvägrande presternas blotta närvaro
i sina gamla församlingar vore ett hinder för lugnet, och den
26 Oktober framstälde biskop Fauchet ett formligt lagförslag,
afsedt att på det mest hänsynslösa sätt undanrödja »detta
hinder». De egentliga girondisterna önskade visserligen också
den ortodoxa katolicismens undertryckande, men i sin tro på
förnuftets makt hoppades åtminstone en del af dem, att detta
mål skulle kunna nås utan våldsamma medel, och de voro för
mycket filosofer för att hysa någon egentlig entusiasm för den
konstituerande församlingens nya kyrka. Gensonné, som redan
af den förra församlingen blifvit sänd till departementet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:40:30 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/denfrrev/0335.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free