Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Det konstitutionelt-monarkiska försöket (den konstituerande och lagstiftande församlingen) - 4. Konungadömets fall (den lagstiftande församlingen)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
till fyllest. Den 26 föreslogs af Cambon och Lacroix, att alla
edvägrande prester, som ej inom 14 dagar lemnat riket, skulle
deporteras till den osunda kolonien Guyana; förgäfves
bekämpade Vergniaud och hans meningsvän den protestantiske
presten Lasource i mänsklighetens namn detta förslag; det blef
genast antaget, och exekutionskomitéen gaf däråt en sådan
tillämpning, att den tillsvidare inspärrade alla i Paris
påträffade edvägrande prester.
Alldeles utan gensägelse underkastade sig emellertid
landet ej den parisiska revolutionen, ej häller
nationalförsamlingen kommunens välde. En mängd departementalstyrelser
protesterade formligt mot omstörtandet af den författning, nationen
gifvit sig, men folkets passivitet, föranledd af farhåga för
hofvets förräderi, af vidskeplig vördnad för de revolutionära
slagorden samt af århundradens vana att blindt underkasta
sig maktens innehafvare, gjorde deras ansträngningar
fruktlösa. Det kraftigaste motståndet försöktes af Lafayette.
Omedelbart efter upproret hade församlingen ur sin egen krets
sändt kommissarier till arméerna för att förmå dessa att
underkasta sig den nya ordningen. Biträdd af de lokala
myndigheterna i Sedan lät Lafayette fängsla de till honom
affärdade och uppmanade sin armé och närgränsande
departementsmyndigheter till trohet mot författningen, men dessa
föllo undan och de öfriga generalerna visade sig tveksamma
eller förklarade sig — såsom Dumouriez — för revolutionen;
äfven bland trupperna visade sig meningsskiljaktighet; då
uppgaf Lafayette för att ej till det yttre kriget lägga ett
inbördes alla tankar på motstånd och begaf sig, åtföljd af
21 anhängare, den 19 Aug. öfver gränsen[1]. S. d. beslöt
nationalförsamlingen hans försättande i anklagelsetillstånd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
