Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Det konstitutionelt-monarkiska försöket (den konstituerande och lagstiftande församlingen) - 4. Konungadömets fall (den lagstiftande församlingen)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ryktbara bland offren äro de båda Montmorin,
kommendanten från den 20 juni Ramainvilliers samt prinsessan
de Lamballe. Denna för sin skönhet och sin hängifvenhet
mot Marie-Antoinette bekanta dam hade jämte åtskilliga andra
af drottningens kvinliga uppvaktning följt henne till
Tempeltornet, men de hade alla natten till den 20 Augusti förts
till la Force. De öfriga fruntimren blefvo nu skonade, men
madame de Lamballe affordrades en ed om hat mot den
kungliga familjen, och då hon vägrade, nedhöggs hon. Den
skändliga misshandling, för hvilken hennes lik utsattes, är omöjlig
att närmare beskrifva. Det afhuggna hufvudet bars på en
pik till Tempeltornet för att förevisas för drottningen. Af
rörande episoder må nämnas marinkommissarien och
författaren Cazottes samt guvernören på invalidhotellet markis de
Sombreuils räddning. Den åstadkoms genom deras döttrars
böner[1]. De af politiska skäl inspärrade förslogo för öfrigt ej
att tillfredsställa den väckta mordlusten; äfven vanliga fångar
dödades, däribland i Bicêtre 43 på förbättring insatta
ynglingar mellan 13 och 17 år. De första dagarna skonades i
allmänhet kvinnor[2], men den 4 September begingos de
skändligaste dåd i det kvinliga korrektionshäktet la Salpêtrière;
35 kvinnor funno härvid sin död. Å andra sidan lössläpptes
många af de verkliga — både manliga och kvinliga —
brottslingarne[3]. Enligt Mortimer Ternaux’ beräkningar utgjorde hela
antalet af under Septembermorden ombragta åtminstone 1368.
Hvad gjorde emellertid de högsta myndigheterna under
dessa gräsligheter? Svaret blir: antingen understödde de dem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
