Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Det konstitutionelt-monarkiska försöket (den konstituerande och lagstiftande församlingen) - Noter till andra boken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
inédite avec la Cour de Vienne af Michel. En rik, ehuru ofta
oren källa är ock den radikala tidningen: Les révolutions de Paris.
Efter Loustalots död (se ofvan s. 228) fortsatte förläggaren:
Prudhomme, med biträde af andra literatörer dess utgifvande. År
1796—7 utgaf han, nu »omvänd», en Histoire générale et impartiale
des erreurs, des fautes et des crimes commis pendant la révolution,
hvilken, om den också ej kan tillerkännas obetingadt vitsord, dock
eger stor betydelse på grund af det nära förhållande, hvari
Prudhomme stått till revolutionens mest framstående personligheter.
1824—25 utgaf han ännu ett nytt större arbete om revolutionen:
Histoire impartiale des révolutions de France. Vid citerandet af
riksdagsbeslut har jag både i detta kapitel och den följande
framställningen användt: Duvergier: Collection des lois.
II) (Hänvisning fr. s. 156.) Uppgifterna angående de
särskilda ståndens antal är hos olika författare ganska växlande.
Orsaken härtill torde vara följande: dels ankommo ej alla de
deputerade på en gång, och i följd häraf hafva de på olika tider tryckta
listorna (hvaraf Bibliothèque nationale har en betydlig samling)
olika antal; dels gälde den för riket i allmänhet stadgade
proportionen mellan stånden ej öfver alt (exempel finnas t. o. m. på
orter, som endast sändt representanter för ett eller två stånd) och
för dylika orter förete olika listor väsentliga olikheter. Den mest
tillförlitliga förteckningen torde vara den, som meddelas i Archives
parlementaires, och enligt denna har jag funnit presterna bestå af
302, adeln af 283 och det tredje ståndet af 608 medlemmar —
således inalles 1 193, oberäknadt ombud för kolonierna, hvilka
kommit utan kallelse och först sedan fingo plats i riksdagen.
Härvid är emellertid att märka, att adeln i Bretagne, såsom nämdt, ej
var representerad. Af de presterliga medlemmarne voro (enl. Arch.
parl.) 52 biskopar och 78 andra kyrkliga funktionärer med högre
rangställning än kyrkoherdar såsom recteurer, domherrar, abbéer,
prieurer och generalvikarier. Alla de andra voro kyrkoherdar (curés).
Äfven med afseende på juristernas antal i tredje ståndet äro
uppgifterna motsägande. En af de tryckta listorna anger 353 såsom
hommes de robe och af dessa 148 såsom advokater. Taine har
åter för de förra: siffran 373. I Arch. parl. upptagas ej mindre
än 241 såsom advokater, och att döma af de där förekommande
titlarne skulle hela antalet hommes des robes hafva utgjort 412.
Taine upptager blott en intendent (Malouet), men en af de tryckta
listorna har 2. Endast undantagsvis hade adelsmän och prester här
blifvit valda (t. ex. Mirabeau och Sieyès).
III) (Hänvisning fr. s. 158.) Ett hufvudverk öfver Mirabeau
och hans slägt är: Mémoires biographiques, literaires et politiques
de M., Paris 1834—35, utgifna af Lucas de Montigny. Denne,
hvilken såsom barn upptogs af M. och antagligen var hans son,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
