Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Det konstitutionelt-monarkiska försöket (den konstituerande och lagstiftande församlingen) - Noter till andra boken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hyste för den mirabeauska slägten den mest rörande pietet. Med
stora kostnader restaurerade han dess stamslott, hvaraf han blifvit
egare, och åt sin välgörare sökte han genom det citerade arbetet
uppresa en ännu mera storartad minnesvård. Tyvärr har dock just
hans pietet gjort, att hans verk ej fullt består profvet: om han
också ej lemnat oriktiga uppgifter, så har han dock med flit ofta
ej sagt hela sanningen, och särskildt har härigenom Mirabeaus far
kommit att framstå i en alt för ofördelaktig dager. Så t. ex.
fördöljer Montigny hans hustrus fel samt äfven hvad som var den
förnämsta orsaken till hans förföljelser mot sonen: dennes
partitagande för modern under äktenskapsprocessen. En synnerligt
samvetsgrann framställning af Mirabeaus ungdom och familjeförhållanden
har emellertid nu lemnats af Loménie i hans stora arbete: Les
Mirabeau (se ofvan s. 140) samt hans skizz: Mirabeau et son
père à la veille de la rév., Paris 1874. Tyvärr afbröts författaren
genom döden, innan han hann fram till M:s egentliga politiska
bana. Bland dem, som behandlat denna, må nämnas Reynald:
Mirabeau et la constituante, Paris 1872 och Decrue: Études sur
les idées politiques de M. (i Revue historique 1883). Den förnämsta
källan för M:s politiska historia äro de papper, som han på
dödsbädden anförtrodde åt sin vän grefve de La Marck, för att denne
med deras tillhjälp skulle inför efterverlden »hämnas hans ära».
La Marck utförde ej själf uppdraget, men öfverlemnade
offentliggörandet såväl af dessa papper som af en af honom själf författad
berättelse öfver revolutionen med upplysande bref åt den franska
diplomaten Bacourt och denna fullgjorde förtroendet, i det han
1851 — efter La Marcks död — utgaf Correspondance entre le
comte de Mirabeau et le comte de La Marck. Härigenom
åstadkoms omsider klarhet i M:s mycket omtalade, men dittills föga
kända förbindelser med hofvet. Ett vigtigt arbete för Mirabeaus
historia är ock hans medarbetare Dumonts Souvenirs (1832).
IV) (Hänvisning fr. s. 207.) Arbeten, som särskildt
användts till detta kapitel äro: Pressensé: L’église et la révolution
française, Paris 1864 och Alb. Duruy: L’instruction publique et
la révolution, Paris 1882. Sorel har en förträfflig sammanfattning
af alla de nyaste forskningarna rörande den kyrkliga schismen.
V) (Hänvisning fr. s. 227.) Under det de äldre franska
historieskrifvarne af den radikala skolan, särskildt L. Blanc, gjorde
Robespierre till sin hjälte, hafva de nyare sökt sin i Dantons
visserligen mera tilltalande personlighet. Härvid har det för dem
gält att rentvå hans minne från hufvudsakligen trenne
beskyllningar: för ett osedligt lefnadssätt; att hafva tagit mutor, särskildt
af hofvet — således ett dubbelt förräderi — samt för att hafva
spelat en hufvudroll i septembermorden. De första mera betydande
försöken i denna riktning gjordes af Villiaumé (Hist. de la rév.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
