Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Det konstitutionelt-monarkiska försöket (den konstituerande och lagstiftande församlingen) - Noter till andra boken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nödvändigheten att konungen hädanefter förstälde sig) och den 30
Apr. meddelar Breteuil, att han från Fersen mottagit ett bref af
d. 22 — men andra bref från Fersen visa, att flykten förut var
besluten (t. ex. hans skrifvelse till Taube af d. 1 Apr.: »konungen
ville lemna Paris senast inom 2 månader») och att händelsen den
18 blott ytterligare stärkte detta beslut. Klinckowström I ss. 90,
94, 97, 98, 108 och 109. Sybel a. a. I s. 256 har däremot
misstagit sig, då han uppger, att kejsarens bref af den 12 Juni
(med gynnsamt svar på drottningens sista begäran af den 1 Juni
om bistånd af de österrikiska trupperna vid flykten) ej kom till
Paris före afresan, ty Fersen har den 18 Juni antecknat i sin
journal: »bonne lettre de l’empereur», och härmed måste tydligen
just detta bref afses.
IX) (Hänvisning fr. s. 311.) Med lagstiftande församlingen
börjar Mortimer-Ternaux’ samvetsgranna och med talrika
källpublikationer uppfylda arbete: Histoire de la terreur, Paris 1862—7.
Literaturen om girondisterne är naturligtvis ganska rik. 1861
utgaf J. Guadet (den store talarens brorson): Les girondins.
Madame Rolands memoarer utgåfvos under titeln Appel à l’impartiale
postérité, första gången 1795, i stympadt skick, men 1864 utgaf
Dauban en fullständig upplaga och belyste hennes förhållande till
Buzot i Étude sur m:me R. et son temps. Äfven hennes bref (1867)
samt Pétions, Buzots och Barbaroux’ memoarer har samma författare
(1866) offentliggjort. Den flitige forskaren Vatel har i synnerhet
inlagt förtjänster om girondens historia genom sina två arbeten:
Charlotte Corday et les girondins, Paris 1872 och Recherches
historiques sur les girondins: Vergniaud, manuscrits, lettres et
papiers, Paris 1873. Af Arago har man en minnesteckning öfver
Condorcet. Biré utgaf 1882 La légende des girondins (ganska
ofördelaktig för gironden). Om Brissot må för öfrigt nämnas,
att han 1788 grundade en société des amis des noirs med syfte
att verka för negerslafveriets afskaffande, och att han i en
ungdomsskrift yrkade, att de »naturliga behofvens tillfredsställande»
ej skulle inskränkas genom egendomsskrankor och ordnade
familjeförhållanden. 1792 förklarade han emellertid, att han härmed blott
åsyftat — naturtillståndet, ej det civiliserade samhället. Om hans
liksom om Dantons ärlighet har mycket tvistats. Öfver Dumouriez
har Boguslawsky utgifvit en monografi: Leben des General D.
Berlin 1879. Dumouriez’ memoarer utgåfvos första gången 1794
(ofullst.). Med afseende på de i detta kapitel behandlade
händelserna äro äfven Bertrand de Mollevilles memoarer (1816) af vigt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
