- Project Runeberg -  Den franska revolutionen. Dess orsaker och inre historia (1789-1799) /
414

(1887) [MARC] Author: Simon J. Boëthius - Tema: France
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje boken. Det republikanska försöket (Konventet och Direktoriet) - 1. Girondens fall

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Den 16 skred man till omröstningen om straffet. Den
anarkiska pöbeln spelade denna dag fullständigt herre och
mästare. Konventet visste det alt för väl. Att det före
omröstningen uppdrog åt de federerade att med nationalgardet
dela vaktgöringen i Paris gagnade ej mycket efter de sista
dagarnas »förbrödring», och icke ens i denna ödesdigra stund
hade gironden och centern beslutsamhet nog att genomdrifva
Gensonnés nu framstälda förslag, att regeringen med
förbigående af Paris’ myndigheter skulle kunna rekvirera trupper till
ordningens upprätthållande. Ej blott läktarne, utan äfven
ingångarna till Manègesalen voro uppfylda af vilda hopar,
som förolämpade och hotade alla folkrepresentanter, som
misstänktes vilja rädda konungens lif, och äfven bland de
deputerade själfva herskade den våldsammaste upphetsning[1]. Den
omröstning, som nu följde, var därför icke fri, och Carnot har
i sina anteckningar erkänt, att den skulle fått en annan utgång,
»om konventet icke öfverlagt under dolkarna». Många, som
röstade för dödsstraff, gjorde det antingen för att rädda sitt
eget lif eller för att rädda landet för ett nytt upprors olyckor.

Klockan 8 på aftonen började omröstningen och fortgick
till samma tid den 17 Januari. Blott 721 deltogo däri, och
af dessa röstade 361 utan alla vilkor för döden och 72 för
döden med vilkor af uppskof eller af en ytterligare diskussion
om ett sådant. 288 röstade för fängelse eller landsförvisning.
Hade Lanjuinais’ i sista stund framstälda yrkande, att en
majoritet af 2/3 i enlighet med den vanliga lagens stadganden
skulle fordrats för Ludvigs fällande, skulle sålunda dennes lif
varit räddadt, ja om blott en enda af dem, som ville skona
konungen, men afhöllo sig från att rösta, emedan de ansågo
hela proceduren rättsvidrig, i stället deltagit i röstningen,
skulle icke ens enkel majoritet (361) för dödsstraffet utan
vilkor hafva erhållits. Girondisterne visade äfven vid detta
tillfälle sin brist på sammanhållning. Under det att somliga


[1] Så blef Manuel under sammanträdet så förolämpad af några
montagnarder, att han afsade sig sin plats som deputerad. En annan girondist
Kersaint, en af de kraftigaste inom partiet, nedlade också med anledning
af domen öfver Ludvig sitt mandat, förklarande att han ej längre kunde
»uthärda skammen att taga plats vid sidan af blodsmän».

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:40:30 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/denfrrev/0428.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free