Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje boken. Det republikanska försöket (Konventet och Direktoriet) - 1. Girondens fall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
detta manifest genast meddelades konventet i dess helhet, och
han samt Lacroix begåfvo sig skyndsamt till Dumouriez för
att söka åvägabringa en försoning. Innan de hunnit fram,
hade denne genom ett slag mot österrikarne sökt rädda
Belgien, men den 18 besegrats vid Neerwinden. Två dagar
därefter egde mötet rum, och Danton förmådde verkligen
Dumouriez att i ett nytt bref begära att närmare få förklara sig.
Men knapt hade Danton afrest med detta bref, förr än
Dumouriez beslöt att i spetsen för sin armée undertrycka
jakobinernas välde i Paris och återställa 1791 års författning.
För att därvid ej oroas af österrikarne öppnade han med dem
en hemlig underhandling, hvars resultat blef, att han lofvade
utrymma Belgien, som han ej längre ansåg sig kunna
försvara. Vid underrättelsen om nederlaget hade konventet (den
25—26 Mars) tillsatt ett nytt försvarsutskott af 25 medlemmar
(9 girondister, 9 af centern och 7 af berget, däribland Danton
och Robespierre) och så snart Dumouriez’ första bref blifvit
bekant, afsändt Beurnonville och 5 konventskommissarier
(däribland Camus och Carnot) för att kalla honom inför
konventet. Men Dumouriez lät den 1 April fängsla sändebuden
(utom Carnot) och utlemna dem till österrikarne[1]. Då han
därefter uppfordrade sin armé att följa sig, hade han
emellertid ej bättre framgång än Lafayette. Han var visserligen i
hög grad omtyckt af sina krigare, men ryktet om hans
förrädiska underhandlingar med österrikarne afskräckte dem,
och den 5 April måste han fly till fienden, åtföljd af några
trogna. Bland dem befann sig äfven Egalités son hertigen
af Chartres, sedermera konung Ludvig Filip[2].
Genom dessa händelser uppdrefvos partilidelserna till sin
höjd. Girondisterne trodde sig i Dantons förhållande till
Dumouriez omsider hafva funnit ett medel att förderfva den
väldige demagogen, hvilken alldeles särskildt var föremål för
fru Rolands antipatier. Redan den 30 Mars hade de börjat
anfalla honom. Förgäfves svarade han med en uppmaning att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
