- Project Runeberg -  Den franska revolutionen. Dess orsaker och inre historia (1789-1799) /
431

(1887) [MARC] Author: Simon J. Boëthius - Tema: France
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje boken. Det republikanska försöket (Konventet och Direktoriet) - 1. Girondens fall

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

slagsmål. Robespierre m. fl. montagnarder understödde öppet
anklagelsepetitionerna; Marats fräckhet öfverskred alla gränser,
och girondens talare, som sökte ej blott försvara sitt parti
utan ock handelns frihet, öfverröstades med skrän af
åhörareläktarnes alt vildare och vildare horder. Konventet gillade
visserligen ej anklagelsepetitionerna, men lemnade dem onäpsta
ja hedrade de petitionerande med att få öfvervara seanserna,
och icke ens nu förmådde gironden visa enighet och
beslutsamhet: förslag, som framstäldes om att
proskriptionspetitionerna skulle underställas hela folket, att konventets
suppleanter skulle sammankallas till Tours eller Bourges för att
kunna bilda en ny riksförsamling, i händelse konventet själft
våldfördes, eller att konventet skulle förflyttas till Versailles,
lemnades utan understöd och fingo falla. Betecknande är, att
partiet endast i en personlig fråga visade någon större kraft.
Med anledning af en uppmaning att gripa till vapen mot
konventet, hvilken jakobinerna under Marats presidium låtit
utgå, blef denne nu verkligen försatt i anklagelsetillstånd
(13 April). Men då konventet hade oförsigtigheten att
hänvisa målet till revolutionstribunalet — det renaste uttrycket
för hans idéer — blef utgången blott ett skymfligt nederlag
för de moderate. Till en början hade Marat från sin källare
trotsat häktningsdekretet, men inseende, att saken inför en
sådan domstol ej skulle bli synnerligt farlig, instälde han sig
slutligen frivilligt i fängelse, och den 24 April frikändes han
under oändligt jubel af sina beundrare, hvilka i triumf förde
honom till konventet. Dettas förödmjukelse nådde sin höjd,
då det ej vågade neka triumftåget att defilera genom salen.
Kort därefter (den 3 Maj) lät det äfven afrycka sig den
ödesdigra lagen om maximum.

Ännu stodo dock ej anarkisterne vid målet.
Förbittringen öfver den maratska skandalen jämte åtskilliga andra
omständigheter framkallade i början af Maj ett kraftigt
bakslag. Från departementen fick konventet mottaga
uppmuntrande adresser, och i Paris väcktes borgerskapet ur sin sömn.
Den närmaste anledningen härtill var, att kommunalrådet
under förevändning att bilda en här mot Vendée företog sig
att pressa den moderata ungdomen till krigstjänst och uttaga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:40:30 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/denfrrev/0445.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free