- Project Runeberg -  Den franska revolutionen. Dess orsaker och inre historia (1789-1799) /
436

(1887) [MARC] Author: Simon J. Boëthius - Tema: France
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje boken. Det republikanska försöket (Konventet och Direktoriet) - 1. Girondens fall

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

i handgripligheter[1], behöll han sin plats, blottade med
skoningslös djärfhet anarkisternas dåd och slutade med att
föreslå de revolutionära parisiska myndigheternas kasserande
och de upproriskes ställande utom lagen. Konventet gaf
emellertid deputationen företräde, men nöjde sig med att å nyo
hänvisa saken till välfärdsutskottet. Detta tillfredsstälde dock
ej de sammansvurne, och då deputationen lemnade salen,
uppstod på läktarne ett fruktansvärdt larm, hvarunder hördes
rop: »Till vapen!» Då förlorade centern all besinning; en
medlem däraf begärde, att man skulle rädda sig genom att
provisoriskt låta fängsla de anklagade, och majoriteten beslöt
att välfärdsutskottet skulle genast afgifva sitt utlåtande. Då
detta blef en uppmaning till de anklagade folkombuden att
själfva suspendera sig, svek modet några såsom Isnard och
Fauchet, och de skyndade att följa detta fega råd, som
naturligtvis framförts af Barère, men Lanjuinais och Barboroux
tillbakavisade det med manlig förtrytelse. Plötsligt hördes rop,
att konventsledamöter af folkmassan och beväpnade hindrades
att lemna salen. I själfva verket förhöll det sig så. Hanriot
hade nu fullbordat sina tillrustningar, och konventet var
formligt belägradt. Detta syntes till och med berget gå för långt,
och när Barère nu föreslog, att konventet skulle för att pröfva,
om det var fritt eller ej, begifva sig ut bland den beväpnade
styrkan, lemnade folkombuden, anförda af presidenten Hérault
de Séchelles,
Tuilerierna. På Karusellplatsen mötte dem en
fruktansvärd syn: omkring 80 000 man nationalgarde med 6
kanoner omgaf slottet och i spetsen därför var Hanriot.
Visserligen kan med full säkerhet påstås, att den allra största
delen af denna styrka, nästan hela den egentliga
borgarebeväpningen, uppgående till en 75 000 man, var välsinnad,
med Hanriot hade placerat dess bataljoner så långt bort, att
de ej visste hvad som föregick; så kunde de ej hjälpa
konventet, men gåfvo åt det tillämnade attentatet skenet af att
vara gilladt af hela Paris. Närmast slottet hade han åter
uppstält det besoldade till hvarje brott färdiga pöbelgardet.


[1] Bland de våldsammaste var slagtaren Legendre. Enligt traditionen
skall han hafva tillropat Lanjuinais: »stig ned eller jag dödar dig!» hvarpå
denne svarat: »Låt först besluta, att jag är en oxe!»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:40:30 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/denfrrev/0450.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free