Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje boken. Det republikanska försöket (Konventet och Direktoriet) - 2. Skräckväldet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
rörelsens program, i synnerhet påyrkades var, att konventets
suppleanter skulle samlas till det centralt belägna Bourges
för att där bilda ett nytt fritt konvent. Trots dess stora
utbredning led dock rörelsen af en inre svaghet; nu hämnade
sig nämligen, att girondisterne ej förmått genom ett sakligt
program samla omkring sig folkets majoritet. Hade denna
kunnat öfvertygas om, att den genom att försvara de kränkta
folkrepresentanterne skulle betrygga sina dyrbaraste intressen,
då skulle man kanske rundt om i landet fått se samma
skådespel — ehuru med annat mål — upprepas som i Vendée och
de parisiska jabobinernas välde hastigt fått ett slut. Men för
massan af folket, särskildt bönderna, tedde sig girondisterna
blott såsom ett jakobinskt parti, af hvars seger ingen egentlig
båtnad var att vänta, och om man också harmades öfver att
folkrepresentationens okränkbarhet ej hållits i helgd, var det
dock blott ett fåtal, som för något så abstrakt ville våga sin
välfärd, och där fråga väcktes om uppställandet af en här
till konventets befriande, visade därför befolkningen föga
lust att inträda däri. Hos många verkade äfven fruktan
för, att ett inbördes krig skulle jämna vägen för den
utländska invasionen; att konventet själft sade sig gilla hvad som
skett, bidrog ock att afkyla ifvern, och i samma mån den
öfriga befolkningen slappades, fingo landsortsjakobinerna, som
till en början öfverflyglats af rörelsens häftighet, nytt mod
och uppbjödo alla sina krafter för att återföra landet under
hufvudstadens välde. När så den nya konstitutionen var
färdig, trodde man sig däri hafva funnit ett bättre medel än
ett inbördes krig till frihetens och ordningens upprättande.
Det ena departementet efter det andra skyndade att falla
undan, och snart hade primärförsamlingarna inom största
delen af landet genom författningens godkännande
underkastat sig den ur den sista revolutionen framgångna tingens
ordning[1].
Den 10 Augusti 1793 kunde den nya författningen
proklameras; det skedde med en högtidlig federationsfest på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
