Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje boken. Det republikanska försöket (Konventet och Direktoriet) - 2. Skräckväldet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Jämte Bordeaux voro Marseille, Lyon och Toulon i södra
Frankrike hufvudorterna för motståndet mot konventet. På
grund af dessa städers förhållande under revolutionens
tidigare skeden skulle man ej väntat detta[1], men det förtryck,
som då några tilltagsna agitatorer under den allmänna
upphetsningen lyckats utöfva mot hela den burgna och
arbetsamma befolkningen, framkallade slutligen en kraftig reaktion.
Redan i Sept. 1792 tillsattes i Marseille en utomordentlig
domstol, som inskred mot anarkisterna, och den 29 Maj 1793 kom
det i Lyon till en formlig strid mellan borgerskapet och den
jakobinska stadsstyrelsen. Segern tillföll det förra, ett nytt
stadsråd tillsattes och anarkisternas hufvudman Chalier, en
bornerad, men som det vill synas ärlig fanatiker, afrättades
(16 Juli)[2]. Likaledes befriade sig Toulon den 12 Juli 1793
genom en folkresning från jakobinernas välde. Efter att
sålunda hafva kufvat anarkien inom sina egna murar anslöto
sig de tre städerna till den rörelse, som hade till mål dess
bekämpande i hela landet: den s. k. federalismen. Marseille
råkade härunder i strid med Avignon, som berget vunnit
genom att göra det till medelpunkt för ett eget departement,
och den 8 Juli 1793 eröfrade dess trupper denna stad. Snart
anryckte emellertid general Carteaux med en del af
sydarméen. Den 27 Juli återtog han Avignon och den 25 Aug.
eröfrade han Marseille, just som det stod i begrepp att söka
skydd hos engelsmännen. Till en dylik ytterlighet kom det
däremot verkligen i Toulon (den 28 Aug). Genom att göra
till vilkor, att det var för Ludvig XVII:s räkning som den
engelska flottan fick taga staden i besittning, sökte emellertid
befolkningen öfverskyla det ofosterländska i denna handling[3].
Den skulle för öfrigt ej rädda Toulon. Den 19 December
tvangs den engelska flottan att åter utrymma dess hamn,
förnämligast genom skickliga anordningar af Napoleon Bonaparte,
som därvid gaf det första profvet på sitt fältherresnille.
Lyon intresserade sig kanske minst af de 3 städerna för
girondisterna. En af dem, Birotteau, hade visserligen flytt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
