Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje boken. Det republikanska försöket (Konventet och Direktoriet) - 2. Skräckväldet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
välfärdsutskottet fortfor han att intressera sig därför, och den 1 Augusti
1793 föreslog han, att utskottet skulle beklädas med en ännu
oinskränktare regeringsmakt. Som vi veta hade Robespierre
då nyss inträdt i utskottet, men hittills van att herska genom
anarkien och misstrogen mot alla nyheter, hade han ännu ej
satt sig in i tanken att göra det genom en ordnad regering[1],
och han motsatte sig förslaget, som äfven föll. Efter den
nya författningens suspension blef saken dock genomförd genom
en lag af den 4 Dec. Denna återstälde fullständigt, om ock
i ny form, den gamla regimens centralisation. Departementen
miste sina generalråd och procureurer, och deras direktorier
beröfvades all befattning med sådant, som rörde »de
revolutionära lagarna, regeringsåtgärder och den allmänna välfärden».
Distriktens och kommunernas procureurer ersattes med af
regeringen beroende »nationalagenter», och deras myndigheter
stäldes under den starkaste kontroll dels omedelbart af
regeringen, dels af dennas ombud, konventskommissarierna. Såsom
regering proklamerades nu fullständigt välfärds- och
säkerhetsutskotten, af hvilka det förra fick makt att godtyckligt
förändra alla myndigheters organisation. I vigtiga frågor
fattade de sina beslut gemensamt.
I samma mån Robespierre befäste sin ställning inom
välfärdsutskottet, uppgaf han sina betänkligheter mot dess
allmakt, ja blef slutligen den ifrigaste förkämpen därför. Ehuru
han begagnat anarkien såsom medel till sin uppkomst, stred
den i själfva verket mot hans pedantiska natur, och han ville
nu låta den efterträdas af sin egen diktatur. Härigenom
grundlades emellertid en schism mellan honom och
hébertisterne, både dem på stadshuset och dem i krigsministeriet.
Ingendera af dem voro hågade att underkasta sig
konventsutskottens kontroll, allra minst de förre, hvilka alt sedan den
31 Maj varit vana att betrakta hela konventet såsom ett
viljelöst redskap åt pariserkommunen och hvilkas ledare redan
börjat finna det på tiden, att Robespierre lemnade plats åt
dem. Robespierre råkade härigenom i en ingalunda behaglig
belägenhet. Han hade nu att strida mot fiender, som kämpade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
