Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje boken. Det republikanska försöket (Konventet och Direktoriet) - 2. Skräckväldet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ckaumette gick ända därhän, att han lät förbjuda alla
ceremonier vid begrafningar, till och med sorgkläder och
processioner. Från denna tid hade de »misstänktas» pariasklass
ökats med alla, som deltogo i kristen gudstjänst. Chaumette
ville emellertid gifva folket en ersättning i en ny religion,
hvars gudom skulle vara förnuftet. Ett steg i denna riktning
var redan den nya kalendern med sin nya hvilodag och sina
åt abstraktioner helgade högtidsdagar, och hébertisterne hade
också en väsentlig andel i dess införande. Den 10 Nov. 1793
invigdes den nya kulten, i det Chaumette då i Nôtre-Dames
kyrka lät fira en högtidlig fest, hvarvid förnuftet
representerades af boktryckaren Momoros unga fru, i en lätt antik
drägt placerad på högaltaret. Från kyrkan begaf sig tåget
till konventet, som äfven lät sig ryckas med. Dess president
omfamnade »gudinnan», och på Chaumettes begäran och på
motion af Chabot beslöts, att Nôtre-Dame hädanefter skulle
vara ett tempel åt förnuftet, hvarefter konventet följde med
till kyrkan för att bringa den nya gudinnan sin hyllning.
Både inom och utom Paris efterbildades sedan detta upptåg
under befolkningens växande harm och alt vidrigare skandaler.
»Aldrig» — säger en författare — »har religionen varit mera
oförnuftig, än då förnuftet upphöjdes till Gud.»
Bland dem som harmades var äfven Robespierre. Den
rousseauska deismen, men ej några ateistiska skandaler ville
han sätta i stället för katolicismen. Han var härvid samma
ofördragsamma fanatiker som med afseende på
jämlikhetsdogmen, men hällre än åt ateismen ville han dock medgifva
religionsfrihet åt den konstitutionella kyrkan. I denna sak
hade han emellertid ej häller lätt att upptaga striden, ty äfven
bland de icke hébertistiska jakobinerna räknade
encyklopedismen talrika anhängare, hvilket t. ex. ses af konventets
förhållande den 10 Nov. Den 21 Nov. uppträdde han
emellertid i jakobinerklubben med ett stort tal, hvari han
brännmärkte ateismen såsom »aristokratisk» och hébertisterne såsom
»omoraliska», och så stort var hans inflytande på denna
församling, att han ryckte den med sig och genomdref, att den
skulle underkasta sig en rensning. Genom denna lät
Robespierre den 12 Dec. utstöta Clootz ur klubben, och kort därpå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
