Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje boken. Det republikanska försöket (Konventet och Direktoriet) - 2. Skräckväldet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Revolutionsarméen hade dessutom välfärdsutskottet försvagat genom att
sända afdelningar däraf på expeditioner till landsorten, och
det parisiska nationalgardet undandrogs hébertisternas
inflytande därigenom, att Robespierre lockade Hanriot till affall
från partiet. Märkande faran sökte detta i början af Mars
genom cordelierklubben åstadkomma en resning mot
konventet och utskotten, men misslyckades, och den 13 Mars beskylde
St. Just inför konventet i förtäckta ordalag hébertisterne för
förrädiska stämplingar, hvarpå under natten och de följande
dagarna Hébert, Vincent, Ronsin, Momoro m. fl. fängslades[1].
De anklagades inför tribunalet för att hafva velat undertrycka
folkrepresentationen, men då segrarne från den 2 Juni 1793
svårligen kunde göra detta i och för sig till ett brott, tillades
det, att de därvid gått de utländska hofvens ärenden. Den
24 Mars (4 Germinal) 1794 afrättades 18 hébertister under
allmänt jubel, som ej minst hade sin grund i deras angrepp mot
religionen. Hébert ådagalade en ytterlig feghet, och bödeln
skall hafva ökat hans kval genom att låta honom en stund
ligga under bilan. De enda, som iakttogo en värdig hållning,
voro Ronsin och Clootz, hvilken sistnämde nu fick göra sällskap.
Ovädret hade då redan börjat urladda sig äfven öfver
dantonisterne. Den 15 Mars läto de båda regeringsutskotten
häkta Hérault de Séchelles, och den 19 beslöt konventet på
säkerhetsutskottets förslag, att Fabre d’Eglantine skulle
inställas för tribunalet. Danton var ej blind för den fara, som
hotade honom, men han litade i det längsta på sin
popularitet, sin vältalighet och Robespierres obeslutsamhet och feghet,
som han väl kände. Gemensamma vänner sökte åstadkomma
en försoning, men förgäfves. Han uppmanades då att fly,
men svarade: »För man med sig fäderneslandet på sina
skosulor?» Natten den 30—31 Mars läto regeringsutskotten
fängsla honom, Lacroix, Desmoulins och Philippeaux.
Följande dagen begärde Legendre, att de skulle få försvara sig
inför konventet, och hade detta beviljats, skulle säkerligen
Dantons vältalighet gifvit hans vänner därstädes mod att
bistå honom, men Robespierre bragte genom ett ilsket utfall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
