Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje boken. Det republikanska försöket (Konventet och Direktoriet) - 2. Skräckväldet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
konventet hindrades af presidenten Collot att få ordet, och
inspirerad af kärlek och hat ledde Tallien striden med
oemotståndlig kraft. Då Robespierre ursinnig sökte få ordet,
öfverröstades han med ett fruktansvärdt rop: »ned med tyrannen!»
och det beslöts, att Hanriot, Dumas samt några andra af hans
kreatur skulle häktas. Ännu återstod dock för Robespierre
en resurs: att vädja till slätten, men denna hade förstått, att
afgörandets stund omsider var kommen och med den dess
befrielse, och den förblef tyst och orörlig vid hans smickrande
tilltal. Då bleknade Robespierre, och hans panna betäcktes
med svett. Han försökte dock å nyo att få tala, och kanske
skulle hans ord ännu hafva kunnat imponera, men Thuriot,
som aflöst Collot, förtog ljudet af hans röst genom ett obevekligt
ringande med presidentklockan. Slutligen beslöts, att han
jämte sin bror, Couthon, St. Just och Lebas skulle fängslas,
hvarefter konventet åtskildes kl. 5 e. m.
Men nu uppträdde kommunen på skådeplatsen. Redan
på morgonen hade den genom Hanriot träffat anstalter för
att, om så behöfdes, med nationalgardets tillhjälp betvinga
konventet, och vid underrättelsen om de företagna
häktningarna, förstärkte den sig liksom den 10 Aug. och 31 Maj
med kommissarier från sektionerna, tillsatte en
exekutionskomité, beklädde sig med den högsta myndigheten: den
insurgerande folkviljans, och lät röra stormklockan. Den
revolutionära pöbeln lystrade äfven denna gång till dess signaler.
Hanriot, Robespierre och de öfriga fångna konventsledamöterna
befriades, och hade Hanriot, som vid 8-tiden i spetsen för en
betydlig styrka befann sig utanför det åter samlade
konventets lokal, skridit till anfall, skulle upproret utan tvifvel äfven
nu triumferat, men vare sig af oduglighet eller, hvilket är
sannolikt, emedan han ej vågade afvika från den uppgjorda
planen, som gick ut ej på ett handstreck utan på en högtidlig
resning — något mindre tillfredsstälde ej Robespierres sårade
fåfänga — så begagnade han sig ej af tillfället, utan aftågade
med sin skara. Af denna frist begagnade sig konventet med
skicklighet och kraft. Det stälde alla de afvikna fångarne
utom lagen, utnämde Barras till högste befälhafvare samt
utsände kl. 11 e. m. 12 kommissarier, som skulle söka vinna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
