Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje boken. Det republikanska försöket (Konventet och Direktoriet) - 3. Den fria författningens undergång (Konventets afslutning och Direktoriet)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utskottens allmakt och hade häruti ett särskildt skäl att
förena sig med centern, som nu under ledning af Boissy
d’Anglas vann alt större och större inflytande. De af dem, som
varit Dantons vänner, önskade också hedra sin aldrig glömde
höfding genom att realisera dennes mildhetsgrundsatser. Af
personliga skäl eller af sin brist på andra grundsatser än att
alltid följa med den starkaste strömmen förmåddes jämväl
åtskilliga hébertister att bryta med skräckväldet, och sålunda
uppkom den thermidoristiska reaktionen, som tillika blef en
kamp mot »de stora brottslingarna» i utskotten. Bland
rörelsens ledare märkas Lecointre, Legendre, hvilken sistnämde,
sedan han nu omsider hemtat sig från den skräck, hvarmed
Robespierre den 31 Mars slagit honom, blott tycktes lefva
för att försona sitt affall från Danton, samt framför alt Fréron
och Tallien.
Ännu den 9 Thermidor, medan partistriden rasade som
häftigast, hade revolutionstribunalet dömt 45 personer till
döden. Försök gjordes väl att få domens verkställighet
uppskjuten, men genom Fouquiers och Hanriots bedrifvande blef
den verkstäld. Därefter fick emellertid domstolen inskränka
sin verksamhet till bestraffningen af det robespierreska partiet,
och den 1 Aug. upphäfdes lagen af den 22 Prairial, hvarefter
tribunalet den 10 Aug. fick en helt och hållet ny personal.
Guilotinen förlades nu till Grèveplatsen, men afrättningarna
blefvo få: till den 28 Dec., då domstolen underkastades en ny
ombildning, in alles 46, och från denna tid till den 17 Maj
1795, då den alldeles upphäfdes — 17. Dess förnämsta
uppgift under denna tid var att befordra åtskilliga skräckmän,
särskildt en mängd af dess egna medlemmar, till välförtjänt
straff. Revolutionsutskottet i Nantes hade redan före
Robespierres fall blifvit häktadt på order af 2 konventskommissarier
och ankom till Paris strax efter denna händelse. Genom
rättegången med det samma uppdagades Carriers brott, och
den 16 Dec. 1794 blef han jämte sina värsta medbrottslingar,
Pinard och Grandmaison, dömd till döden[1]. Den 6 Maj
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
