Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje boken. Det republikanska försöket (Konventet och Direktoriet) - 3. Den fria författningens undergång (Konventets afslutning och Direktoriet)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
åter ambulatoriskt bland bataljonscheferna, och den 21 Aug.
afskaffades aflöningen för bevistandet af
sektionssammankomsterna, hvarefter den moderata majoriteten åter erhöll
öfvervigten i dessa, och öfver hela landet lät regeringen rensa de
lokala myndigheterna från terrorister. Ej minst vigtigt var,
att fullständig pressfrihet återinfördes, och nu uppstod en
mängd tidningar, som ifrigt förde den personliga säkerhetens
och tankefrihetens talan.
Sina ifrigaste förkämpar fann den frigjorda allmänna
meningen inom »den parisiska ungdomen» (la jeunesse de Paris).
Med detta namn har man betecknat hela den kraftigare delen
af det icke jakobinska parisiska borgerskapet, hvilken, sedan
Robespierres fall löst majoriteten ur den förtrollning, hvaraf
den varit bunden, reste sig till kamp mot skräckväldet. I
denna rörelse deltogo unge män både från storborgarnes och
det mindre borgerskapets led, och den var i allmänhet till
sin karaktär ej aristokratisk och kontrarevolutionär[1], utan
innebar blott ett återuppvaknande af de liberala tendenser,
som vid revolutionens början utmärkte det parisiska
borgerskapet och som lika väl kunnat låta förena sig med en human
republik som med den konstitutionella monarkien. Väpnade
med väldiga knölpåkar företogo de unga männen tidt och ofta
från sitt hufvudkvarter, Palais-Royal, expeditioner mot den
revolutionära pöbeln och tjänstgjorde dessutom ifrigt i
nationalgardet, som sålunda återvans för ordningens sak. I
synnerhet var jakobinerklubben, som snart åter öppnats och ledde
motståndet mot alla liberala sträfvanden, föremål för
»ungdomens» ovilja. Den 16 Okt. tillfogade jämväl konventet
detta sällskap ett afgörande slag genom att förbjuda all
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
