Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje boken. Det republikanska försöket (Konventet och Direktoriet) - 3. Den fria författningens undergång (Konventets afslutning och Direktoriet)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
9 Thermidor sjunkit till 34 procent i det enskilda lifvet, under
det man i det offentliga måste mottaga assignaterna för
namnvärdet. Efter den 9 Thermidor blef regeringen ännu mer än
förr hänvisad till assignaterna såsom förnämsta finansresurs,
ty nu afstod man från rekvisitionerna, och sedan
välfärdsutskottets allmakt brutits, skedde en återgång till den gamla
slappheten inom förvaltningen, och de ordinära skatterna
inflöto mindre än någonsin. Också steg under konventets
sista år (Augusti 1794—Oktober 1795) summan af cirkulerande
assignater till 20 milliarder, och samtidigt minskades deras
hypotek, då man nu åt de afrättades familjer återgaf deras
konfiskerade gods. Hypoteket för de 20 milliarderna
uppgick i själfva verket ej till 2 milliarder! Konventet var
också alldeles rådlöst. Alla dess försök att afhjälpa det onda
visade sig fåfänga eller förvärrade ställningen. Assignaterna
sjönko med så svindlande fart, att vid konventets upplösning
nära 130 L. i sådana motsvarade 1 L. i klingande mynt. Dyrt
fick nu pariserbefolkningen umgälla sin andel i jakobinismens
seger. Hundratusenden ledo hungersnödens kval; den enda
utvägen att hindra hela stadens uthungrande var, att
regeringen lät utdela lifsförnödenheter, och ändock får man räkna
antalet af de ihjälsvälta till tusenden. Att missnöjet under
sådana förhållanden var stort, är ej att undra på. Hvad
hälst, som kunnat medföra en ändring, skulle mottagits med
hänförelse, och hade rojalismen haft att erbjuda en duglig
ledning, skulle säkerligen en resning i monarkisk anda kunnat
utbryta. Nu sökte i stället skräckväldets anhängare inom
konventet begagna missnöjet för att återvinna makten, och
åtskilliga thermidorister, såsom Lecointre och Thuriot, slöto
sig till dem af fruktan, att den reaktion, de själfva varit med
om att sätta i gång, skulle växa dem öfver hufvudet.
En förordning af välfärdsutskottet (den 31 Mars), hvilken
inskränkte lifsmedelsutdelningarna till i staden bofasta och
dref den lösa arbetarebefolkningen till förtviflan, blef den
tändande gnistan. Följande dag (den 12 Germinal)
hemsöktes konventet af en masspetition, som ropade på bröd,
tillämpning af 1793 års konstitution och de fångna
»patrioternas» frigifning, och den yttersta venstern sökte under den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
