- Project Runeberg -  Den franska revolutionen. Dess orsaker och inre historia (1789-1799) /
518

(1887) [MARC] Author: Simon J. Boëthius - Tema: France
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje boken. Det republikanska försöket (Konventet och Direktoriet) - 3. Den fria författningens undergång (Konventets afslutning och Direktoriet)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sig den åsigten gällande, att en återgång till 1791 års
författning vore det bästa medlet att betrygga landets lycka.
Sedan det sista upproret visat den lägre befolkningen, att
den ej vidare hade något att vänta af jakobinismen, började
äfven den vända sina blickar mot konungadömet, i
förhoppning att detta skulle kunna bringa lindring i nöden. I
Januari 1794 hade Ludvigs och Marie-Antoinettes olycklige
son omsider befriats från sin plågoande Simon, i det denne
då inträdde i det parisiska kommunalrådet, men detta hade
ej förbättrat gossens lott, ty han inspärrades nu i en cell,
där han lemnades utan sällskap och vård. Efter Robespierres
fall hade han uttagits ur den förpestade hålan, och han
behandlades därefter mänskligt, men han var då bruten till
kropp och själ. Det oaktadt blef han nu medelpunkten för
de rojalistiska sträfvandena, och liksom 1789 fick man höra
det lägre folket tala om den »lille bagaren», som skulle skaffa
det bröd. Majoriteten inom konventet, komprometterad som
den var genom »konungamordet», ville dock, oaktadt sin
moderantism, ej veta af monarkien, och den var nu som bäst
sysselsatt med att utarbeta en ny författning, genom hvilken
den hoppades kunna bättre konsolidera republiken än genom
1793 års opraktiska hastverk, och det var därför med
synnerlig lättnad, som den mottog underrättelsen att prinsen
den 8 Juni 1795 aflidit. Denna händelse, som nedslog
rojalisternas förhoppningar, kom i själfva verket så lägligt för de
maktegande, att man misstänkt ett mord, men hvad som
dödade den olycklige gossen, var nog blott följderna af hans
föregående misshandling.

Den 22 Augusti 1795 antogs den nya författningen —
»konstitutionen af år III» — af konventet och
proklamerades, efter att hafva blifvit godkänd af primärförsamlingarna,
den 23 Sept.

Ur dess rättighetsförklaring var utesluten rätten att
godtyckligt göra motstånd mot förtryck, och uttryckligt förbjöds
däri, att någon del af folket fick tillegna sig suveräniteten
eller utan lagligt uppdrag en offentlig funktion. Friheten
säges bestå i rätten att göra alt, som ej skadar andras

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:40:30 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/denfrrev/0532.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free