Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje boken. Det republikanska försöket (Konventet och Direktoriet) - 3. Den fria författningens undergång (Konventets afslutning och Direktoriet)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
rättigheter, och rättighetsförklaringen åtföljes här af en
skyldighetsförklaring.
Af den egentliga konstitutionens allmänna bestämmelser
förtjäna att anmärkas: kyrkans skiljande från staten samt
förbud mot godtyckliga och nattliga husvisitationer, mot
massdeputationer, möten under vapen och revolutionära sällskap.
För öfrigt voro de allmänna bestämmelserna tämligen
öfverensstämmande med de föregående konstitutionernas, men med
afseende på de speciella erbjuder 1795 års författning betydliga
olikheter mot dessa.
Härvid är i främsta rummet att märka, att det hittills
så förkättrade tvåkammarsystemet nu kom till heder. »Den
lagstiftande kåren» skulle nämligen bestå af 2 »råd»: »de
femhundrades» och »de gamles», hvilka på våren hvarje år
skulle med 1/3 förnyas, dock så, att omval för en gång tilläts,
men sedan först efter 2 års förlopp. Till sitt skydd skulle de
båda råden hafva ett departementsgarde, och de gamles råd
egde att förändra riksdagsorten. Vanliga lagförslag skulle
väckas af de femhundrades råd och därefter i klump antagas
eller förkastas af de gamles, men grundlagsförändringar skulle
föreslås af de gamles och pröfvas af de femhundrades råd.
Om ett dylikt förslag 3 gånger antagits under en tid af 9 år,
skulle en »revisionsförsamling» med enkammarsystem
sammankallas, hvarefter de af denna gillade förslagen skulle
underställas primärförsamlingarna. I vanliga lagstiftningsfrågor
egde däremot dessa ingen rätt att blifva hörda. De höllos
kantonvis och hade för öfrigt att välja municipala ämbetsmän
samt departementets elektorer, för hvilket sistnämda uppdrag
en ganska hög census var föreskrifven, under det allmän
rösträtt gälde i primärförsamlingarna. Elektorsförsamlingarna
utsågo de femhundrades råd bland medborgare som fylt 25 år
(efter 1799 30 år); de 250 medlemmarne i de gamles råd
bland medborgare, som uppnått 40 års ålder, voro gifta eller
enkllgar; vidare departementens administratorer, domare och
»de höga jurymännen».
Regeringen skulle utgöras af ett direktorium af 5
personer, af hvilka en för hvarje år skulle ombytas. Valrätten
tillhörde den lagstiftande kåren på sådant sätt, att »de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
