- Project Runeberg -  Den franska revolutionen. Dess orsaker och inre historia (1789-1799) /
522

(1887) [MARC] Author: Simon J. Boëthius - Tema: France
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje boken. Det republikanska försöket (Konventet och Direktoriet) - 3. Den fria författningens undergång (Konventets afslutning och Direktoriet)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

nämligen ej blott deltagarne i det sista upproret, utan äfven de
edvägrande presterna och emigranterna, hvilka sistnämda äfven
genom en paragraf i själfva författningen blifvit dömda till
evig landsflykt.

Ehuru konventets verksamhet, såsom vi sett, i politiskt
hänseende erbjuder ett föga uppbyggligt skådespel, har dock
denna församling inom åtskilliga andra områden inlagt ganska
stora förtjänster. Den 1 Augusti 1793 införde det
metersystemet. Med afseende på undervisningen hade det till en
början satt inseglet på det stora förstörelseverket, då det i
Aug. och Sept. 1793 upphäfde alla universitet och högre
skolor (på en när), men det gjorde dock allvarliga
bemödanden att i stället skapa ett nytt undervisningsväsende.
Skräckväldet åstadkom visserligen i detta hänseende blott dödfödda
skapelser — det mest praktiska var en bankruttförklaring,
i det undervisningen den 19 Dec. 1793 öfverlemnades åt den
enskilda företagsamheten[1]. Men den 28 Sept. 1794
inrättades den polytekniska skolan i Paris, ett af revolutionens
storverk; den 25 Febr. 1795 antogs en lag om den högre
skolundervisningen, och den 25 Okt. 1795, dagen före sin
upplösning, ordnade omsider konventet både den högsta, högre
och lägre undervisningen, och detta så, att de då gifna
bestämmelserna ännu i dag utgöra grundvalen för det franska
undervisningsväsendet. Slutligen har konventet äfven med stor
framgång bygt vidare på den grund, som den konstituerande
församlingen lagt för den franska civil- och
kriminallagstiftningen. Äran af alt detta kan dock ej tillskrifvas
jakobinismen. Det lider intet tvifvel, att detta verk lika väl kunnat
utföras med respekterande af den lagliga ordningen. De,
som i synnerhet utförde det, voro för öfrigt centerns legister,
och till stor del härstamma de nyttiga reformerna från tiden
efter den 9 Thermidor. Äfven här gäller det, att hvad stort
konventet åstadkommit, skedde ej medelst utan i trots af
skräckväldet.

Den våldshandling, som beledsagat den nya författningens


[1] En del jakobiner uppträdde t. o. m. i sitt jämlikhetsraseri fientligt
mot bildningen, såsom Chabot, som ville proskribera vetenskapen liksom
all annan aristokrati. Jämf. ock ofvan s. 491 Coffinhals vttrande.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:40:30 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/denfrrev/0536.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free