Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vol. I - IX
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
70 den gamla antikvitetshandeln
perslappar ur fickan, »se hit blott. Betrakta dessa siffror,
resultatet av lång beräkning. Jag måste vinna. Jag
behöver blott än en gång litet hjälp, några pund, blott tjugu
pund, käre Quilp.»
»Det sista förskottet var sjuttio», sade dvärgen, »och det
gick åt på en enda natt.»
»Jag vet det», svarade den gamle mannen, »men då hade
jag också den allra värsta otur, och tiden hade icke
kommit, Quilp», utropade den gamle mannen, »betänk den
föräldralösa flickan! Om jag vore ensam, kunde jag dö med
glädje — kanske till och med förekomma det öde, som
skiftas så ojämnt, Hjälp mig för hennes skull, jag besvär er
därom — icke för min, för hennes skull!»
»Det gör mig ledsen att jag stämt möte med en person i
city», sade Quilp och såg på klockan med fullkomlig
självbehärskning, »eljest skulle det hava varit mig en verklig
glädje att få tillbringa en halvtimme hos er, medan ni sökte
lugna er.»
»Nej* Quilp, gode Quilp», flämtade den gamle mannen och
tog fast i hans rockskört, »ni och jag hava mer än en gång
talat med varandra om hennes stackars moders öden. Ni
har förtjänat mycket på mig. Ack, neka mig icke de
penningar jag behöver för förverkligandet av denna sista
förhoppning !»
»Jag kan verkligen icke lämna er några penningar», sade
Quilp med ovanlig artighet, »men jag skall säga er något
— och detta är en omständighet, som är väl värd att
minnas, ty den visar huru den slugaste ibland oss understundom
kan bliva lurad — jag blev så bedragen av det sparsamma
levnadssätt ni förde ensam med Nelly —»
»Allt blott för att spara penningar att pröva lyckan med
och göra hennes triumf så mycket större», utropade den
gamle mannen.
»Ja, ja, nu förstår jag det», sade Quilp; »men jag
ämnade säga att jag blev så bedragen därav, av det rykte för
att vara rik, ni hade, och edra upprepade försäkringar att
ni på mina förskott skulle förtjäna tre, fyra gånger den
ränta, ni betalade mig, att jag även nu skulle hava
försträckt er, på er blotta förskrivning, vad ni begärde, om
jag icke helt oväntat hade fått reda på ert hemliga
levnadssätt.»
»Vem är det», svarade den gamle mannen med förtvivlad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
