Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vol. I - XIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
96 den gamla antikvitetshandeln
vet att de begåvo sig bort i hemlighet, så snart det dagades
i morse?»
»Nej», svarade gossen med uppenbar överraskning.
»Du vet inte det?» utropade mr Quilp. »Tror du inte jag
vet, att du strök omkring huset som en tjuv härom natten?
Vad? Fick du inte veta det då?»
»Nej», svarade gossen.
»Fick du inte det», sade Quilp. »Vad fick du veta då,
vad talade ni om?»
Kit, som icke visste något särskilt skäl varför han skulle
hålla saken hemlig nu längre, berättade i vad ändamål han
hade kommit denna gång, och det förslag han hade gjort.
»Åh!» sade dvärgen. »Då tror jag nog att de komma
till dig.»
»Tror ni det?» utropade Kit ivrigt.
»Ja, det tror jag», svarade dvärgen. »Då de komma, så
låt mig få veta det, hör du det? Låt mig få veta det, så
skall jag giva dig någonting. Jag vill visa dem en
vänlighet, och jag kan inte göra det, om jag inte får veta var
de finnas.»
Kit hade kanske givit den snarstuckne frågaren ett svar,
som icke hade varit angenämt, om icke varvsgossen, vilken
snokat omkring i rummet, hade råkat utropa:
»Här är en fågel, vad skall man göra med den?»
»Vrid nacken av den», svarade Quilp.
»Ack nej, gör icke det!» sade Kit, och tog ett steg
framåt. »Giv den åt mig.»
»Jo, det skall du se!» utropade den andra gossen. »Hör
du, släpp buren och låt mig vrida nacken av fågeln själv.
Han sade, att jag skall göra det.»
»Giv hit den», skrek Quilp. »Slåss om den, edra hundar,
eller vrider jag nacken av den själv!»
Utan vidare anföllo de båda gossarna varandra med
näbbar och klor, under det Quilp, som höll buren i handen,
drev på dem med stickord och utrop. De voro tämligen
jämnstarka och rullade omkring på golvet under utbyte
av slag, som icke voro någon barnlek, tills omsider Kit
utdelade en väl riktad stöt i bröstet på sin motståndare,
gjorde sig lös, sprang raskt upp, ryckte buren ur Quilps hand
och begav sig bort med sitt byte.
Han stannade icke förrän han kom hem, där hans
blödande ansikte förorsakade stor förfäran.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
