Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vol. I - XXII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15.6 den gamla antikvitëtshandeln
sessor, som voro upphängda vid håret på pinnar, och drakar,
som störtade ut ur bakportar, jämte andra tilldragelser av
liknande beskaffenhet, som är så vanlig i sagoböcker för
barn av lägre villkor vid deras första besök i det
underbaras hem, öppnades porten sakta och en liten tjänsteflicka
visade sig, nätt, blygsam och allvarlig, men också mycket
vacker.
»Ni är Kristofer», sade tjänstflickan.
Kit steg upp och svarade ja.
»Jag är rädd för, att ni kanske har ringt många gånger»,
svarade hon, »men vi kunde inte höra er, därför att vi
höllo på att taga fast ponnyn.»
Kit undrade vad hon menade därmed, men som han inte
kunde stanna och göra frågor, följde han flickan in i
förstugan, där han genom en bakdörr upptäckte mr Garland,
som ledde Whisker i triumf uppför trädgården, sedan det
egensinniga djuret — såsom han sedan fick veta — hade
narrat hela hushållet att springa omkring en gräsplan i
tre fjärdedels timme.
Den gamle herrn mottog honom mycket vänligt, och så
gjorde även den gamla frun, vars förutfattade goda tanke
0111 honom högligen förökades därav, att han torkade sina
stövlar på mattan, tills fotsulorna brände under hans
fötter. Därpå fördes han in i vardagsrummet för att
beskådas i sina nya kläder, och då han hade blivit mönstrad
flera gånger om och hans utssende väckt obegränsad
tillfredsställelse, fördes han till stallet, där ponnyn tog emot
honom med ovanlig bevågenhet, och därifrån till det lilla
rummet, han redan hade märkt, och vilket var mycket
trevligt, och därifrån ut i trädgården, där den gamle herrn
sade honom att han skulle få lära sig att arbeta, och där
han dessutom sade honom, vilka stora saker han hade i
sinnet för att göra honom nöjd och lycklig, om han fann
att han förtjänade det. Alla dessa vänligheter besvarade
Kit med åtskilliga uttryck av tacksamhet och så många
lyftningar på den nya hatten, att brättet led betydligt därav.
Då den gamle herrn hade sagt allt vad han hade att säga
i fråga om löften och råd och Kit hade sagt allt vad han
hade att säga i fråga om försäkringar och tacksamhet,
blev han återigen överlämnad till den gamla frun, vilken
kallade på tjänsteflickan, vars namn var Barbara, och
tillsade henne att taga honom med sig ned och giva honom
någonting att äta och dricka efter sin promenad,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
