Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vol. II - XXXIV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
trettioåttonde kapitlet 229
tert. »Två år. Jag kommer att bo här två år. Här. Tio
pund i förskott. Affären är uppgjord.»
»Ja, ser ni», sade Dick, »mitt namn är icke Brass och —»
»Vem har sagt det? Mitt namn är heller inte Brass.
Än sen?»
»Men så heter ägaren av huset», sade Dick.
»Det gläder mig», svarade den ensamme gentlemannen;
»det är ett bra namn för en lagkarl. Ni kan gå, sir.»
Mr Swiveller var så förbluffad att han stod och
betraktade den ensamme gentlemannen lika ihärdigt, som han hade
betraktat miss Sally. Men denne blev icke i ringaste mån
berörd härav, utan började med fullkomligt lugn linda av
sig halsduken och därpå draga av sig sina stövlar.
Därefter började han taga av sig sina övriga kläder, som han
vek ihop, plagg efter plagg och lade i ordning på
kofferten. Därpå släppte han ned rullgardinerna, drog för
gardinerna, drog upp sin klocka och gick helt makligt och
metodiskt till sängs.
»Tag ned anslaget», voro hans avskedsord, »och låt ingen
störa mig, förrän jag ringer.»
Därpå drog han ihop sänggardinerna, och strax därpå
tycktes han snarka.
»Det här var ett i högsta grad märkvärdigt hus!» sade
mr Swiveller. »Kvinnodrakar, som sköta affärerna och bete
sig som män av facket; kokerskor, som äro tre fot höga;
främlingar, som stiga in och’ gå till sängs utan lov mitt på
ljusa dagen. Jag hoppas Brass skall tycka om det.
Jag-blir ledsen, om han det inte gör. Men det är inte min
sak.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
