Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vol. II - XXXVIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
254 den gamla a:; ti kv i tetshandeln
för hatar jag honom och skulle vilja förfölja honom till
evighetens gränser, bara jag hade tid.»
Under det de sålunda samtalade, gick föremålet för
deras meningsutbyte — som icke tycktes känna igen mr
Swiveller åter in på kontoret och Kit gick utför trapporna och
kom fram till dem, och till honom framställde nu mr
Swiveller åter sin fråga, men utan bättre framgång.
»Han är en präktig gentleman, sir», sade Kit, »och det
är allt vad jag vet om honom.»
Mr Chuckster blev ursinnig över detta svar, och utan att
tillämpa sina ord på något särskilt fall, yttrade han såsom
en allmän sanning, att det vore skäl i att slå huvudet av
alla glopar. Utan att tillkännagiva att han instämde i
denna åsikt, frågade mr Swiveller efter några ögonblicks
sinnesfrånvaro vilken väg Kit skulle köra, och då han fått
veta det, förklarade han att det också var hans väg och han
skulle besvära honom med att få sitta upp hos honom.
Kit skulle gärna hava avböjt den erbjudna hedern, men
som mr Swiveller redan tagit plats på sätet bredvid
honom, kunde han icke göra det på annat sätt än att kasta
av honom med våld och därför körde han raskt därifrån
— ja, så raskt, att han klippte av avskedet mellan hr
Chuckster och hans stormästare.
Som Whisker tröttnat på att stå stilla och mr Swiveller
var vänlig nog att egga honom med skärande visslingar,
slamrade de i väg i allt för häftig fart för att medgiva
något egentligt samtal. Först då de hade hunnit till stallet
fick mr Swiveller tid att tala.
»Det var ett svårt arbete», sade Richard. »Vad säger
du om ett glas öl?»
Kit avböjde det i början, men samtyckte snart, varpå de
begåvo sig till ett utskänkningsställe i närheten.
»Låt oss dricka för vår okände vän», sade Dick och
höll upp den blanka fradgiga muggen; »han som talade
med dig nyss — jag känner honom — en bra karl, men
besynnerlig — vad är det nu han heter igen?»
Kit drack honom till.
»Han bor i mitt hus», sade Dick, »åtminstone i det hus,
som innehaves av den firma, där jag är — ett slags
styrande medlem — en svår kurre att få någonting ur, men vi
tycka om honom —»
»Nu måste jag gå, med er tillåtelse, sir», sade Kit och
ville avlägsna sig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
