Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vol. II - XLII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
276 den gamla a:; ti kv i tetshandeln
»Ser du det här?» sade han, i det han tog en hand full
penningar och lät dem falla tillbaka i lådan mellan sina
fingrar. »Hör du det? Känner du igen klangen av guld?
Så ja, sätt den på sin plats igen — och tala nu inte mera
om banker, Isaak, förr än du fått dig en egen.»
Isaak List försäkrade, att han aldrig hade betvivlat en
gentlemans kredit, som var så känd för sitt hederliga
handlingssätt som mr Jowl, och att han hade givit en
vink om lådans framtagande icke för att häva sina
tvivelsmål, ty sådana hyste han icke, utan i avsikt att få
njuta av åsynen av så mycken rikedom. Fastän mr List
och mr Jowl talade med varandra, var det
anmärkningsvärt att båda skarpt betraktade den gamle mannen, som
satt och ruvade med ögonen fästa på elden, men ivrigt
lyssnade till allt vad de sade.
»Mitt råd», sade Jowl, » är klart och tydligt — jag har
givit det. Jag handlar som en vän. Varför skulle jag
kanske hjälpa en människa till medel att vinna allt vad
jag har, om jag icke betraktade honom som en vän? Det
är dåraktigt, det vågar jag påstå, att vara så omtänksam
om andra människors välfärd, men det är nu min natur;
tadla mig därför inte, Isaak List.»
»Jag tadla!» svarade den tilltalade. »Nej, inte för allt
i världen, mr Jowl. Jag önskar jag kunde vara lika
ädelmodig som du, och, såsom du säger, han kan betala det,
om han vinner — och om han förlorar —»
»Det behöver du inte alls ta i betraktande», sade Jowl.
»Men antag att han gjorde det — fastän ingenting är
mindre sannolikt efter allt vad jag känner om tur och
otur — så är det ju bättre att förlora annat folks
penningar än sina egna, skulle jag tro!»
»Ack», utropade Isaak List hänryckt, »vilken fröjd att
vinna! Vilken glädje att plocka ihop penningarna — de
glänsande gulingarna — och stoppa dem i sin egen ficka!
Vilken njutning att vinna seger! Vilken — men ni
ämnar väl inte gå, gamle man?»
»Jag skall göra det», sade gubben, som stigit upp och
tagit några hastiga steg. »Jag skall ha varenda penny.»
»Nå, det är förträffligt», utropade Isaak, i det han
sprang upp och slog honom på axeln, »och jag högaktar
er för att ni har så mycket ungt blod kvar. Ha, ha, ha !
Joe Jowl är till hälften ledsen för det råd han gav er.
Nu ha vi skäl att skratta åt honom. Ha, ha, ha!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
