Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vol. II - XLVIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FYRTIOÅTTONDE KAPITLET
tillhört en annan man, som ända till den tid, ni tillträdde
hans gendom, hade varit ansedd som rik, men nu
plötsligt var bragt till tiggarstaven och driven från hus och
hem.»
»Vi hade laglig rätt till vad vi gjorde, bäste sir»,
svarade Quilp. »Säg inte att han blivit driven från hus och
hem heller. Han gick av egen fri vilja — försvann
nattetid, sir.»
»Hör inte hit», svarade den ensamme gentlemannen
häftigt. »Han var borta.»
»Ja, han var borta», sade Quilp med samma retsamma
lugn. »Frågan är blott vart han tagit vägen.»
»Nåväl», sade den ensamme gentlemannen och
betraktade honom barskt, »vad skall jag tro om er, som då
tydligen icke var sinnad att giva mig någon underrättelse —
men nu lurar i hälarna på mig?»
»Jag lurar?» utropade Quilp.
»Ja, gör ni inte det!» svarade den andre, som blivit
uppretad till den yttersta förbittring. »Var ni inte för några
timmar sedan sextio mil härifrån och i samma kapell,
där denna goda kvinna brukar hålla sin andakt?»
»Hon var ju där också», sade Quilp fullkomligt oberörd.
»Om jag hade lust att vara ohövlig, så kunde jag säga att
jag inte förstår annat än att ni lurar i hälarna på mig. Ja,
jag var i kapellet. Än sedan? Jag har läst i böcker att
pilgrimerna bruka gå i kyrkan och bedja för en lycklig
återkomst, innan de begåvo sig av på sin färd. Resor äro
mycket farliga — i synnerhet då man sitter på vagnstaket.
Jag går alltid i kyrkan, innan jag beger mig ut på resa.
’Det är verkligen det sista jag gör vid sådana tillfällen.»
»I namn av allt vad som är beräknat att göra en människa
galen, karl», sade den olycklige gentlemannen, »har ni
icke av något enskilt skäl åtagit er mitt ärende? Vet ni
icke i vad ändamål jag kommit hit, och om ni vet det, kan
ni då icke sprida något ljus i saken?»
»Ni tror att jag är trollkarl, sir», svarade Quilp och
ryckte på axlarna. »Om jag det vore, skulle jag spå mig
själv lycka — och vinna den också.»
»Ah, vi ha sagt allt vad vi behöva säga, ser jag»,
svarade den andre och kastade sig otåligt ned i en soffa. »Var
så god och lämna oss.»
»Gärna», svarade Quilp. »Mycket gärna. Kristofers mu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
