Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vol. III - LIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FEMTIOTREDJE KAPITLET
343
han kunde så obekymrat tala om tiden. Han såg huru
hennes blickar vandrade till spadarna, som hängde på väggen,
och smålog.
»Jag slår vad om», sade han, »att ni tror att
allesammans begagnas att gräva gravar med.»
>>Jaj jag förvånade mig över att ni behövde så många.»
»Det kan ni med skäl göra. Jag är trädgårdsmästare.
Jag gräver i marken och planterar frön. Icke alla mina
verk multna och ruttna i jorden. Ni ser spaden i mitten
där?»
»Den gamla, som är så nött? Ja.»
»Det är dödgrävarespaden, och den är mycket begagnad.
Vi äro friska här, men den har ändock uträttat mycken
nytta. Om den kunde tala, den spaden, skulle han berätta
er månget oväntat arbete.»
»Det finnes blommor och buskar, som tala om edert övriga
arbete», sade flickan.
»Åh ja! Och höga träd. Men de äro icke så skilda från
dödgrävarens arbete, som ni tror.»
»Inte det!»
»Inte i mina tankar och i mitt minne», sade den gamle
mannen. »Ja, de komma det ofta till hjälp. Ty antag att
jag planterat det trädet för den mannen. Där står det och
påminner mig om att han dog.»
»Men det kan kanske påminna er om en, som ännu lever»,
sade flickan.
»Om tjugu, som äro döda, mot en enda, som lever då»,
svarade den gamle mannen; »hustru, man, föräldrar,
bröder, systrar, barn, vänner — ett tjog åtminstone. Därför
händer det att dödgrävarens spade blir utnött. Jag behöver
en ny — nästa sommar.»
Flickan kastade en hastig blick på honom i tanke att ban
skämtade med sin ålderdom och bräcklighet, men den intet
anande dödgrävaren menade fullkomligt allvar.
»Ack», sade han efter en kort tystnad, »folk tar aldrig
någon lärdom. Nej aldrig. Det är endast vi, som tänka
allvarligt på sådant.»
»Är ni mycket gammal?» frågade flickan ofrivilligt.
»Jag blir sjuttionio år — nästa sommar.»
»Ni arbetar ännu, då ni är frisk?»
»Arbetar! Ja visst. Ni skall få se min trädgård här
ute. Titta ut genom fönstret där. Jag har odlat och hållit
i ordning den där jordlappen uteslutande med egna händer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
