Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vol. III - LIV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
FEMTIOTREDJE KAPITLET 351
sen. Skulle jag kunna räkna dem på mina fingrar? Mien
låt dem vila i frid; det är bättre att de äro över.»
»Mycket bättre, käre morfar», svarade flickan. »Vi skola
glömma dem, och om vi någon gång påminna oss dem, så
skall det bara bli som en orolig dröm.»
»Tyst!» sade den gamle mannen. »Intet tal om
drömmar mer och alla olyckor de medfört. Här finnes det inga
drömmar. Här är ett fridfullt ställe och här hålla de sig
borta. Låt oss aldrig tänka på dem, så att de icke förfölja
oss igen.»
»Låt oss tacka Gud», utropade flickan inom sig, »för
denna lyckliga förändring!»
»Jag vill vara tålig», sade den gamle mannen, »tacksam
och lydig, om du låter mig stanna här. Men göm dig icke
för mig, smyg dig icke bort ensam, låt mig vara hos dig.
Jag skall nog vara uppriktig och plikttrogen, Nell.»
»Jag smyga mig bort ensam!» svarade flickan med
låtsad munterhet. »Jo, det skulle just vara ett lustigt påhitt.
Se här, käre morfar, det här stället skola vi göra till vår
trädgård — vill du inte det? Det är en mycket vacker plats
— och i morgon skola vi börja att arbeta tillsammans
bredvid varandra.»
»Det är en förträfflig tanke!» utropade hennes morfader.
»Kom ihåg, kära Nell, att vi börja i morgon!»
Vem kunde väl vara så belåten som den gamle mannen,
då de följande dagen började sitt arbete? Vem så
omedveten som han om alla tankar, som stodo i samband med
platsen? De plockade bort det långa gräset och nässlorna från
gravarna, gallrade ut de tynande buskarna och rötterna,
jämnade torven och befriade den från löv och ogräs. De
voro ännu ivrigt sysselsatta med sitt arbete, då flickan
märkte att magistern satt på stättan strax bredvid och tyst
betraktade dem.
»En kärleksfull syssla», sade den lille mannen och
nickade åt Nell, då hon neg för honom. »Har ni gjort allt
detta i dag på morgonen?»
»Det är mycket litet, sir», svarade flickan med nedslagna
©gon, »mot vad vi tänka göra.»
»Ett gott arbete», sade magistern. »Men sysselsätta ni
er endast med barns och ungt folks gravar?»
»Vi komma nog till de andra också i sinom tid, sir»,
svarade Nell sakta och vände huvudet åt sidan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
