Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vol. III - LXV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SEXTIOÅTTONDE KAPITLET 421
Kit övervann alla betänkligheter. Därför överlämnade han
Whisker i vård hos en karl, som uppehöll sig strax bredvid
i avvaktan på att kunna få någon förtjänst, och lät sin
följeslagerska fatta hans hand och leda honom upp för den
mörka, smala trappan.
Han blev icke litet överraskad, då han befann sig inne i
ett sjukrum, där en karl .låg och. sov helt lugnt.
»Är det inte roligt att se honom ligga så där stilla?»
viskade hans väglederska ivrigt. »Ack, ni skulle nog medge
det, om ni blott hade sett honom för ett par dagar sedan.»
Mr Abel gav intet svar och höll sig, sanningen att säga,
långt ifrån sängen och mycket nära dörren. Hans
vägviser-ska, som tycktes förstå hans motvilja, putsade ljuset, to.s"
det och närmade sig sängen. Därvid for den sovande upp,
och han igenkände i det avtärda ansiktet Richard Swivellers
drag.
»Vad vill det här säga?» sade mr Abel vänligt. »Ni har
varit sjuk?»
»Mycket», svarade Dick. »Nära döden. Ni hade
måhända fått höra talas om att er Richard blivit lagd på bår, om
icke den vän varit, som jag skickade att hämta er. Låt
mig ännu en gång få trycka din hand, markisinna. Sitt
ned, sir.»
Mr Abel tycktes bliva tämligen förvånad, då han fick
höra sin ledsagerskas rang, och flyttade en stol intill
sängen.
»Jag har skickat efter er, sir», sade Dick — »men hon
har väl talat om anledningen därtill?»
»Det har hon. Jag är helt förbryllad av allt detta.
Jag-vet verkligen icke vad jag skall säga eller tänka», svarade
mr Abel.
»Det skall ni strax få veta», genmälde Dick.
»Markisinna, tag plats här på sängen. Berätta nu för den här herrn
allt vad du berättat mig och var noga med vad du säger.
Avbryt henne icke, sir.»
Berättelsen upprepades. Den var verkligen alldeles
densamma som förut utan någon avvikelse. Richard Swiveller
höll sina ögon fästa på sin gäst under berättelsens gång, och
så snart den var slutad tog han till ordet igen.
»Ni har hört alltsammans och skall inte glömma det.
Jag-är alltför yr i huvudet och för skral för att råda till
någonting, men ni och edra vänner veta nog vad som är att
göra. Efter detta långa dröjsmål är varje ögonblick som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
