Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vol. III - LXVI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LXVI.
Då Richard Swiveller vaknade följande morgon, tyckte
han sig höra viskande röster i rummet. När han tittade ut
mellan sänggardinerna, varseblev han mr Garland, mr Abel,
notarien och den ensamme gentlemannen, som samlat sig
omkring markisinnan och ivrigt talade med henne, fastän
med låg röst, utan tvivel av fruktan för att störa honom.
Han förlorade icke tiden, utan lät dem veta att detta
försigtighetsmått var onödigt, och alla fyra herrarna närmade
sig genast hans säng. Gamle mr Garland var den förste,
som räckte honom handen och frågade hur han mådde.
Dick stod just i begrepp att svara, att han mådde mvcket
bättre, då hans lilla sköterska trängde främlingarna åt
sidan, satte för honom hans frukost och påstod, att han måste
förtära den, innan han utsatte sig för mödan att tala eller
bliva tilltalad. Mr Swiveller, som var mycket glupsk och
hela natten haft drömmar om fårstek, öl och dylika
läckerheter, kände sådana oemotståndliga frestelser även i det
svaga teet och det torra rostade brödet, att han samtyckte
till att äta och dricka på ett villkor.
»Och det är», sade Dick och återgäldade mr Garlands
handtryckning, »att ni sanningsenligt svarar mig på
följande fråga: Är det för sent?»
»Att fullborda det verk, ni började så väl i går afton?»
svarade den gamle mannen. »Nej, jag försäkrar er att det
inte är för sent.»
Tröstad av denna underrättelse, började patienten
förtära sin mat med en strykande aptit, fastän han tydligen
icke hade större njutning, då han åt, än hans vårderska
tycktes hava, då hon såg honom äta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
