- Project Runeberg -  Den gamla antikvitetshandeln /
429

(1913) [MARC] Author: Charles Dickens Translator: Carl Johan Backman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vol. III - LXVI

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SEXTIOÅTTONDE KAPITLET 429

tänker jag ni knappt skulle tro mig. Men fastän jag är
olycklig — ja, mina herrar, brottslig, om vi skola nyttja
hårda uttryck — så har jag dock känslor. Jag har hört
talas om en skald, som yttrat att känslor äro allas
gemensamma lott. Om han hade varit en gris, mina herrar, och
uttalat denna tanke, skulle han ändock hava blivit odödlig.»

»Om du inte förlorat förståndet», sade miss Brass barskt,
»så håll mun.»

»Sara, min vän», svarade hennes broder, »jag tackar dig.
Men jag vet vad jag vill, min skatt, och vill taga mig
friheten att tala fritt. Mr Witherden, er näsduk hänger ute ur
fickan — vill ni tillåta mig —»

Då mr Brass närmade sig för att avhjälpa denna
tillfällighet, drog notarien sig undan med en min av motvilja.
Brass, som, förutom sina vanliga intagande egenskaper,
hade ett sönderklöst ansikte och en i grönt skiftande blånad
över ena ögat, stannade tvärt och såg sig omkring med ett
smärtsamt leende.

»Han skyr mig», sade Sampson, »även då jag ville
samla glödande kol på hans huvud. Ack ja! Mten jag är ett
fallande Hus och råttorna — om uttrycket tillåtes mig i
avseende på en gentleman, som jag vördar — fly från mig!
Mina herrar apropå ert samtal nyss, råkade jag få se min
syster på vägen hit, och som jag undrade vart hon skulle
taga vägen och av naturen är litet misstänksam av mig,
följde jag efter henne. Sedan dess har jag lyssnat.»

»Om du inte är tokig», inföll miss Sally, »så säg nu inte
mera.»

»Sara, min vän», svarade Brass, »jag tackar dig
vänligast, men vill ändock fortsätta. Mr Witherden,
eftersom vi ha äran vara medlemmar av samma stånd — för
att icke tala om att denne andre gentleman varit min
hyresgäst — tycker jag ni kunde ha givit mig detta anbud i
första instansen. Nu, min käre sir», utropade Brass, som
såg att notarien ämnade avbryta honom, »ber jag er låta
mig tala.»

Mr Witherden teg och Brass fortfor:

»Om ni vill göra mig den äran att se hit», sade han i
det han höll upp den gröna bindeln och blottade ett
förfärligt tilltygat öga, »skall ni naturligtvis fråga er själv
huru jag fått det. Om ni därifrån vänder blicken till mitt
ansikte, skall ni fråga vad som kan ha varit orsaken till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:41:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dengamla/0429.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free