- Project Runeberg -  Den gamla antikvitetshandeln /
436

(1913) [MARC] Author: Charles Dickens Translator: Carl Johan Backman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vol. III - LXVII

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

436 DEN GAMLA AN TI KV I TETSHANDELN

»Det lämnades hemma hos oss på eftermiddagen», sade
mrs Quilp darrande, »av en gosse, som sade, att han inte
visste från vem det var, men att han fått befallning att
lämna fram det och att han blivit ålagd att säga, att det
var av största vikt. — Men», tillade hon, då hennes man
sträckte ut handen efter det, »var snäll och släpp in mig.
Du vet inte hur våt och frusen jag är och hur många
gånger jag tappat bort vägen, då jag gick hit i den tjocka
dimman. Låt mig värma mig några minuter framför brasan.»

Hennes älskvärde man tvekade några ögonblick, men då
han tänkte på att brevet kanske kunde kräva svar, som . hon
kunde bära fram, stängde han fönstret, öppnade dörren och
befallde henne stiga in. Mrs Quilp lydde ganska villigt och
lade sig på knä framför kaminen för att värma sina
händer, sedan hon lämnat honom ett litet paket.

»Det gläder mig att du är våt», sade Quilp, i det han
ryckte till sig brevet. »Det gläder mig att du fryser. Det
gläder mig att du tappade bort vägen.»

»Åh, Quilp!» snyftade hans hustru. »Vad det är grymt
av dig!»

»Trodde hon jag var död?» sade Quilp. »Trodde hon
att hon skulle få alla pengarna och gifta om sig med någon,
som hon tyckte om? Hia, ha, ha! Gjorde hon?»

Dessa smädeord framlockade intet svar från den stackars
lilla kvinnan, som låg på knä och värmde sina händer och
snyftade, till mr Quilps stora frjöd. Men just som han
betraktade henne och fnissade omåttligt, råkade han märka
att Tom Scott också hade roligt, och på det att icke någon
förmätet skulle dela hans glädje, tog dvärgen honom genast
i kragen och skuffade ut honom på gården efter ett kort
motstånd.

»Så där ja! Sedan nu den lilla roligheten är slut», sade
dvärgen kallblodigt, »skall jag läsa mitt brev. Hm!»
mumlade han, då han såg på adressen. »Jag tycker jag känner
till den här stilen. Vackra Sally!»

Han öppnade brevet och läste följande, som var skrivet
med vacker, rund kanslistil:

Sammy har blivit överlistad och brutit förtroendet.

Alltsammans har kompiit i dagen. Det vore bäst för

er att inte vara i vägen, ty främlingar tänka hälsa på

rr. De ha varit mycket tysta hittills, emedan de t än-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:41:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dengamla/0436.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free