Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mörner göra. Hon passerar honom snart med
ers höghets andaktsböcker. Törhända bli de
ollonet på hans näsa, om ej Fredrika
föredrar en mera tendre väckning.»
Hessenstein avbröt den pladdrande
tungans munvighet:
»Fröken Fersen förgäter, att hennes
kunglig höghet ännu har barndomen som
skyddsängel mot hovtonen.»
»Och ni, cher comte, har till skyddspatron
emot samma épidemie dangereuse en —
nedärvd moral.»
Lovisa Ulrika plägade, när hon var vid
dåligt lynne, kalla sina hovdamer »leda
slampor». Hessenstein kände detta ord läska sin
tungspets vid åhörandet av det rappa svaret,
dock tillfredsställde dess sälta honom ej så,
som en ärlig örfil på den impertinenta frökens
persikokind skulle gjort, men hån betvang sig
och’ genmälde torrt:
»Moralen är en det egna hjärtats borna
tillhörighet, om vars utvecklingslagar jag med
nöje skall undervisa er, förutsatt att ni en dag
skulle bli mogen för ett dylikt studium, ma
belle etourdie.»
Sofia Albertina, som gick emellan de två
stickande floretterna, sade med sin mjuka,
kvittrande röst:
»Nu skall ni hålla fred! Kära Ulla, låt
Hessenstein vara. Du har överflöd på
kavaljerer honom förutan. Han är min vän! —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
