Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
snäst. Drottningen har icke befallt någon av
sitt »hovfolk» till sig, heter det. Också en
hovmarskalk bör Veta sin plats.
Drottningen har framkallat ensamheten,
och den kommer. Hon vandrar av och an i
Kinaslottets gallerier utan att möta annat än
det förflutnas skuggor. Också dessa vika
skyggt undan för de framvirvlande tankarna,
vilka brottas och kämpa i flämtande ångest.
Därute under majs solblå himmel, under
nyutslagna lindars ljusa valv går lilla
prinsessan. Hon följer med snabba steg den alle
salig drottning Hedvig Eleonora låtit plantera
i snörrät linje fram till det vita slottet.
I kväll kommer Hessenstein. Han seglar
hit med sina vänner. Hon har fått en
hemlig biljett, en eldig bön om ett möte i parken.
Prinsessan vill förgäta, att hon är upphovet
till hela denna romantiska mise en scéne.
»Varför så många hemligheter?» hade
Hessenstein sport.
Rodnande hade prinsessan försäkrat, att
det måste så vara. Ack, hön hade ju under
hela sin barndom lyssnat till
kärleksviskning-ar och till prasslet av undansmusslade billets
doux. Hon kunde icke föreställa sig
kärleken annat än som gapskrattande
sentimentalitet i galanteriets blodlösa famn. Orden gåvo
mera än allt annat... Och kyssarna! De
voro blomsterregnet på vägen till altaret.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
