- Project Runeberg -  Tysk-norsk ordbok /
1813-1814

(1933-1936) [MARC] [MARC] Author: Jakob Sverdrup - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - schnicken ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

schnicken—schnitzeln

schnicken vi 1. kneppe, knipse; smekke,
smelle: mit den Fingern s.; mit der
Peitsche s.; 2. rykke til, sprette, vippe:
das Pferd schnickte (rykte til); mit
dem Schwänze s. vippe med stjerten.
schnickern vi snitte, spikke, telgje.
Schnickschnack n, -(e)s snikksnakk.
schnieben (dial. schnob — geschnoben)
= schnauben.

schniegeln vt og vr (sich s.) klce sig
jint, pynte, pusse (sig); geschniegelt und
gebügelt pyntet og fin.
Schniepel m, -s; - 1. snipp, spiss;

2. stud. snippkjole, snibel (Frack),
schniepeln vt og vr (sich s.) stud. klæ

(sig) i snippkjole, i snibel.
Schnigge /; -n sjøu. (slags) fiskerfartøi.
schnipp! int vips!, se schnapp.
Schnipp m, -(e)s; -e 1. klipp (med
saks); 2. knips (med fingrene).

Schnippchen n, -s; - knepp, knips
(med fingrene): ein S. schlagen knipse
med fingrene; einem ein S. schlagen;
7. ta en ved nesen, 2. blåse i en.

Schnippet m (n) -s; -1. liten bit,
papir-bete, stump; 2. == Schniepel.
Schnippel-chen n — Schnippel 1.

schnippeln vt og vi klippe, skjære i
småbeter.

schnippen vt og vi 1. smelle, kneppe,
knipse; 2. mit der Schere s. stadig klippe
(kneppe) med saksen (f. e. om hårklipper);

3. (om fugler) vippe med stjerten; kvitre,
trille, slå; 4. = schnellen II.

schnippisch a nebbet, nesevis; spotsk.
schnip(p)s int — schnipp.
Schnip(p)sel n — Schnippel.
Schnirkel = Schnörkel.
Schnirkelschnecken pl havesnegler.
Schnirre /; -n dial. sløife, løpeknute,
løkke, snare.
schnirren vi — schnurren.
Schnitt m, -(e)s; -e 1. skjæring,
klip-ning; beskjæring; 2. skur(d); slått: erster,
zweiter S.; 3. snitt, profitt: seinen S. bei
etwas machen; seinen S. machen gjøre
et godt kup; 4. snitt, innsnitt, skår,
hakk, klipp; 5. (i hud osv.) snitt;
operasjon; amputasjon; 6. avskåret stykke,
skive: ein S. Brot, Fleisch; 7. snitt,
fasong, form, mønster: nach dem neuesten
S.; ein Hut, ein Kleid vom neuesten
S.; der S. des Gesichtes; fig. dort hat
alles einen grossen S. der gär alt i stor
stil; 8. F lite glass øl (3/10 l-)’, 9- mat.
snitt, tverrsnitt osv. (= Durchschnitt);
10. tekn. gravyr; gravering; 11. (bokb.)
snitt: S. an einem Buche (sml.
Goldschnitt).

Schnittball m (tennis) skrueball, skruet
ball. -bank f = Schneidebank, -billett
n billett til nedsatt pris. -blumen pl

avskårne blomster, -bohnen pl
snitte-bønner (Schneidebohnen), -brenner m
tekn. splittbrenner (til gass).

Schnittchen n, -s; - 1. lite stykke,
liten skive; 2. profitt, fortjeneste.

Schnitte f; -n avskåret stykke, skive:
eine S. Brot, Fleisch.

Schnitteisen n — Schneideeisen.

Schnitter m, -s; - slåttekar; pl slåttefolk,
skur(d)folk.

Schnitterin /; -nen slåttejente,
onne-jente.

Schnitterlohn m skur(d)-, slåttelønn.
-mädchen n — Schnitterin, -mahl n,
-schmaus m slåtte-, skur(d)graut, -øl,
-gilde.

Schnittfläche / snittflate, -fleisch n

hakket kjøtt, frikassé, ragout. -haar n
avklipt hår. -handel osv. =
Ausschnitthandel osv. -hobel m (bokb.) snitthøvel,
beskjærhøvel. -holz n skåren last,
skur-last; stokkeved; blindtre.

schnittig a 1. ferdig til å skjæres (om
korn); 2. = schneidig 3.

Schnittlauch m bot. gressløk (allium
schoenoprasum).

Schnittlein n, -s; - = Schnittchen.

Schnittling m, -s; -e 1. = Schnitzel;
2. stikling, podekvist; 3. = Schnittlauch.

Schnittlinie f 1. mat. skjæringslinje;
sekant; 2. (bokb.) snittlinje. -messer n ==
-Schneidemesser, -monat m skur(d)mdned
(august), -mühle f = Sägemühle,
-muster n mønster til å klippe efter.
-ochs(e) m okse, stut. -punkt m
skjæringspunkt, krysningspunkt, -rebe f
vin-avlegger. schnittreif a ferdig (moden) til
å skjæres. Schnittrock m jakett. -salat
m = Lattich, -schein m hand. kupong.
-waren pl varer i detalj; kortevarer;
manufakturvarer. -Warengeschäft n
korte-varehandel; manufaktur handel,
-waren-händler m kortevarehandler;
manufaktur-handler. schnittweise adv skivevis, i skiver,
stykker. Schnittwunde f snittsdr, flenge.

Schnitz m, -es; -e 1. bete (bit), stykke;
skive (især om epleskive); strimmel; spon;
2. lapp, klut.

Schnitzarbeit f treskjærerarbeide,
treskjæring. -bank f skjærebenk
(Schnitzelbank). -brett n — Schneidebank.

Schnitzel (dimin til Schnitz) n (m),
-s; - 1. (avskåret, avklipt) lite stykke,
bete, (papir)lapp; strimmel; skive; spon;
2. griljert kalveskive: Wiener S.

Schnitzelbohnen pl = Schnittbohnen.

Schnitzelei /; -en utskjæring,
treskjæring.

schnitzeln vt og vi 1. skjære smått,
snitte, spikke, telgje; 2. skjære ut; 3.
snitte (bønner); 4. fig. file, finpusse:
an einer Rede s.

1814 1696

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:41:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/deno1933/0925.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free