- Project Runeberg -  Tysk-norsk ordbok /
1953-1954

(1933-1936) [MARC] [MARC] Author: Jakob Sverdrup - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Sinnau ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Sinnau—Sinnesänderung

mir nicht aus dem S.; das ist mir aus
dem S. gekommen er gått mig av minne-,
es fuhr mir durch den S.; gegen den S.
jemandes handeln; etwas im S.
behalten 1. beholde (bevare, holde fast ved)
noe i minnet (tankene), 2. ikke opgi
tanken (hensikten, planen) om noe-,
etwas im S. haben ha noe i sinne (tankene)-,
etwas kam mir in den S. noe falt mig
inn, jeg kom til d tenke på noe-, das ist
mir nie in den S. gekommen; sich etwas
in den S. kommen lassen falle på noe,
sette sig noe i hodet-, etwas liegt mir
im S. noe ligger mig på sinne, jeg går
og tenker på noe-, das will mir nicht in
den S. det kan jeg ikke få inn i hodet
mitt; im S. jemandes handeln handle i
ens ånd; wenn es nach meinem S. ginge;
man kann es nicht allen nach dem
S. machen en kan ikke gjøre alle
til lags; das ist eben nach seinem
S.; ohne S. meningsløst; ohne S.
und Verstand uten spor av mening,
ikke sund fornuft i; es geht mir wider
den S. det byr mig imot; es kam mir
gerade zu S. det falt mig nettop inn,
jeg kom nettop til å tenke på; sich (dat)
etwas zu S. ziehen legge sig noe pd
sinne, på hjerte; mir ist unheimlich
zu S. (til sinns, til mode); 4. mening,
betydning: der S. eines Wortes, eines
Satzes, einer Rede; ich kann den S.
nicht herausfinden; eigentlicher,
bildlicher S.; im eigentlichen Sinne des
Wortes; etwas im eigentlichen Sinne
nehmen ta noe bokstavelig; im wahren,
im besten Sinne des Wortes; im engeren
(weiteren) Sinne i snevrere (videre)
betydning (forstand); in gewissem Sinne
i en viss mening (forstand); in mehr als
einem Sinne (mening, betydning); er
sagte etwas in diesem Sinne han sa
noe i den retning; i gleichem Sinne i
samme mening (and); in meinem Sinne
efter min opfatning; dem Sinne nach efter
meningen (innholdet); einen in irgend
einem Sinne (retning) beinflussen; sie
hoffte, er wollte in diesem Sinne handeln
(i denne åna, med deite for øie); das hat
S. det er det mening i.

Sinnau m = Sinau.

sinnbegabt a begavet med forstand.
-beraubt a fra forstanden, fra vettet.
-berückend, -bestrickend, -betörend a
sanseberusende, bed dr ende, henrivende,
fortryllende: ihre sinnberückende
Schönheit.

Sinnbild n sinnbillede, symbol; allegori;
emblem.

sinnbilden vt sj. symbolisere.

Sinnbildern vt symbolisere, gjøre til
symbol; allegorisere.

sinnbildlich a sinnbilledlig, symbolsk,
allegorisk.
Sinnbildlichkeit f symbolisme.
Sinndeute /, -deutung f; -en
uttyd-ning, tolkning, forklaring.

sinnen (sinnt — sann — gesonnen)
vi (haben og sein) og vt tenke, grunde,
gruble, fundere (pd); ha i sinne, pønse (på):
auf (über) etwas (akk) s.; er sass sinnend
da; ich sann, was ich zu tun hätte;
was sinnt ihr? 7. hvad tenker dere på,
2. hvad pønser dere pd, har dere i sinne?;
Gefährliches s.; (auf) Rache s.; auf
eine List s.; auf Mittel und Wege s.; er
sinnt nur (auf) Böses; gesonnen (willens)
sein, etwas zu tun være til sinns (tenkt
pd, ment på, ha i sinne, til hensikt,
tenke på) å gjøre noe; sml. gesinnt (til
Sinn).

Sinnen n, -s 1. tenking, grunding,
grubling, fundering, betraktning; pønsing;
2. higen, trakten: all seinS. (und Trachten)
ist auf den Himmel gerichtet.

Sinnenaufregung / sinnsbevegelse,
op-hisselse. sinnenberauschend a —
sinnbetörend. Sinnending n konkret (sanselig)
ting. -eindruck m sanseinntrykk,
sinnenfällig a = sinnfällig. Sinnengenuss m
1. sansenytelse, nytelse for sansene; 2.
sanselig nytelse, -kitzel m sansepirring;
sanselig pirring. -liebe f sanselig
kjærlighet. -lust f sanselig lyst. -mensch m
sanselig menneske, sensualist, -rausch m
sanser us, sanselig rus. -reiz m = -kitzel.
-schärfe f skarp sans (skarpe sanser).
-sklave m slave under (av) sine sanser (sitt
begjær), -taumel m = -rausch,
-täu-schung f sansebedrag; illusjon; pat.
hallusinasjon.
sinnentblösst a meningsløs.
Sinnentiefe f sinnets dybde, dyp følelse.
-trieb m sanselig drift, -trug m =
-täuschung.

sinnentstellend a mistydende,
menings-forvanskende, -forstyrrende.
Sinnentstellung f feiltolkning, mistydning,
me-ningsforvanskning.
Sinnentum n, -s materialisme.
Sinnenwahn m = -täuschung. -weide
f =z -genuss. -weit f sanseverden, fysisk
(materiell) verden, -wesen n sansevesen,
sansende vesen.
Sinnerklärung / = Sinndeutung.
Sinnes änderung f sinnsforandring,
skifting sinn; rei. omvendelse, -art f sinnsart,
sinnelag, tenkesett, anskuelse, -eindruck
m = Sinneneindruck, -erfahrung / 1.
sanseerfåring, ytre erfaring; 2. =
-Wahrnehmung. -genösse m meningsfelle, -haar
n zool. følehdr. -kraft f sinnsstyrke,
sjelsstyrke. -lust f sanselig lyst. -organ n
sanseorgan, -rausch m, -reiz m =

62 — Tysk-norsk. 1953

1954

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:41:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/deno1933/0995.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free