Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
känn» människjornas lynne och seder på and?»
sidan om Alperne.
Laura. För at där glömma Fädernesland
och alt!
Fl avi o. Nej, Signora, för at komma
til-fcaka som en man, hvilken skall göra sig
hög-agtad ända til af sina ovänner.
Laura. Komma tilbaka, Flavio?
Flavio. Et älskande hjerta känner altid
fruktan. Men tro mig, Signora, Camillo
dömer alla fruntimmer efter sin Laura, och alla
förlora.
Laura, (med misshag) Altid smicker’!’ —
Flavio. Jag misshagar Er, Signora; men
också det skall inte afskräcka mig, at hos Er
söka rättfärdiga min vän .— Månn han
verkligen förtjenar den misstanke,’, som så mycke
tycks oroa ert hjerta? —
Laura. Lät hans tystnad svara på denna
fråga!
Flavio. Jag medger det — något...............
Laura. Och detta något är fullt af de
grufligastc aningar.
Flavio. Men kärleken borde likväl söka
ursägta —––––
Laura. Och trösta sig med et falskt
hopp? — Ach, Signor! — huru lite känner
Ni kärleken! Ju lifligare den är, ju mägtigare
nro dess tvifvel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
