- Project Runeberg -  Den Förföljda Oskulden /
23

(1799) [MARC] Author: Mårten Altén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

her undvika dem, så snart han blir dem

varse.)

Fursten. Vil Ni inte öka vårt sällskap,
Borgia? Vi talte just om något, som utan
tvif-vel också interesserar Er.

Borgia. Om Ers Höghet befaller .— (han

stannar, ser sig under hela denna Scene
beständigt omkring, och förråder en hemlig fruktand)

Fursten. Vi talte om Camillo.

Borgia. En nåd för honom och hans
vänner! —

Fursten. Och jag begynte just bli lite
ond på Er!

Borgia. På mig, min nådigste Furste ? __

Fursten. För det ni rådde mig at låt*
honom resa.

Borgia. Jag trodde mig inte kunna utbe
mig en större nåd för min vän.

Fursten. Vi öfverlade då alla grundér,
som talte för hans resa, öch funno dem vara
ganska vigtige. Men nu ser det ju ut som han
vore landsförvist.

Borgia. Ty värr — är det hans fel, at

det ser så ut.

Fursten. Skulle han kunna bedra vårt
hopp, så vet jag inte mera hvem jag skall tro
bland alla mina undersåtare.

Fl a vi o. Nej, min Fnrste! han kan "mte:
bedraga! __

Fur-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:43:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/denoskuld/0035.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free