Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Substansen och det första Väsen, som i Sig Sjelft Är och
Består. Att allt och hvarje ting är skapadt af den
Guddomliga Kärleken och den Guddomliga Visheten, förstås med dessa
ord hos Johannes: »Ordet var hos Gud, och Gud var Ordet;
allt är blifvit medelst Det; och verlden blef medelst detsamma».
1: 1. 3. 10. »Gud» betyder här den Guddomliga Kärleken,
och »Ordet» betecknar det Guddomligt-Sanna eller den
Guddomliga Visheten; derför kallas Ordet här Ljuset, och med
Ljuset förstås den Guddomliga Visheten, der det talas om
Gud. När detta samtal var slutadt, och jag skulle säga
farväl, föll något ljus ifrån solen derstädes genom
änglahimlarne in i deras ögon och genom ögonen in i deras själars
boningar, och sedan de sålunda hade blifvit upplysta, gillade
de, hvad jag hade sagt. Sedan följde de mig till förgården,
men min ledsagare följde mig till huset, der jag bodde, och
derifrån steg han åter upp till sitt samfund.
77. Andra Minnesvärdigheten. En morgon, då jag
vaknade upp ur sömnen, och i det klara morgonljuset, som går
före den fulla dagen, låg fördjupad i betraktelser, såg jag
genom fönstret likasom en gnistrande ljungeld och hörde
likasom brakande tordön. Då jag undrade hvarifrån det kom,
hörde jag från himlen, att det icke långt ifrån mig voro
några, som med häftighet resonerade om Gud och naturen, och
att ljusets dallring såsom en ljungeld och luftens brakande
såsom åskans voro motsvarigheter, och följaktligen
skenbarheter af striden och bevisningsgrundernas sammanstötning,
från den ena sidan för Gud, och från den andra för naturen.
Början till denna andliga strid var följande: Det var några
sataner i helvetet, som sade sins emellan: »Ack om det
tilllätes oss att tala med himlens änglar, så skulle vi noga och
fullständigt bevisa, att naturen är det, som de kalla Gud, af
hvilken allt är skapadt, följaktligen att »Gud» är blott ett
tomt ord, om man icke dermed förstår naturen. Emedan nu
dessa sataner af hela sitt hjerta och hela sin själ trodde detta
och åstundade att få tala med himlens änglar, så blef det
dem verkligen gifvet att uppstiga ifrån helvetets dy och
mörker och tala med två änglar, som då nedstego från himlen,
De voro i andeverlden, som är midt emellan himlen och
helvetet. Då satanerna derstädes sågo änglarne, lupo de hastigt
till dem och ropade med ursinnig röst: »Ären I de himlens
änglar, med hvilka det är oss tillåtet att komma samman för
att resonera om Gud och naturen? Man kallar Er vise,
emedan I erkännen en Gud, men ack, huru enfaldige I ären!
Hvem har sett Gud? Hvem förstår hvad Gud är? Hvem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
