Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
OM HERREN ÅTERLÖSAREN. 155
Om Återlösningen.
114. Att Herren förenar i Sig två embeten, det
Presterliga och det Konungsliga, är bekant inom kyrkan, men få
veta, hvaruti det ena och det andra består; derför skall det
sägas. Med hänsyn till sitt presterliga embete kallas Herren
Jesus, och med hänsyn till Sitt konungsliga embete kallas
Han Kristus. På grund af Sitt presterliga embete kallas Han
i Ordet äfven Jehovah och Herre, och på grund af det
konungsliga embetet Gud och Israels Helige samt äfven
Konung. Dessa två äro inbördes olika såsom kärlek och
vishet eller, hvilket är detsamma, såsom det Goda och det
Sanna äro inbördes olika. Allt det derföre, som Herren gjorde
och verkade af den Guddomliga kärleken eller det
Guddomligt-Goda, gjorde och verkade Han af Sitt presterliga
embete, men allt hvad Han gjorde och verkade af den
Guddomliga Visheten eller det Guddomligt-Sanna, gjorde och
verkade Han af Sitt konungsliga embete. I Ordet betecknar
verkligen också Prest och Prestembete det Guddomligt-Goda,
och Konung och Konungsligt det Guddomligt-Sanna. Prester
och konungar i den Israelitiska kyrkan förestälde också
verkligen detta goda och detta sanna. Hvad återlösningen angår,
så hör den till bådadera embetet, men hvad deraf hör till
det ena och till det andra, skall förklaras i det följande.
Men för att man klart skall kunna förstå de särskilda
sanningarne, skall framställningen deraf fördelas i följande
lärosatser:
1. Sjelfva Återlösningen var Helvetenas underkufvande och
Himlarnes iordningssättande, och derigenom förberedelsen till en
ny andlig Kyrka.
2. Ingen menniska kunde frälsas utan denna Återlösning, ej
heller kunde änglarne förblifva uti sitt renhetstilletånd.
3. Herren har således återlöst ej allenast menniskorna, utan
äfven änglarne.
4. Återlösningen var ett alldeles Guddomligt verk.
5. Sjelfva denna Återlösning kunde icke ske utan genom den i
Menniskoväsen uppenbarade Gud.
6. Lidandet på korset var den sista Frestelsen, hvilken Herren
utstod såsom den störste Profeten, och den var ett medel
till Hans Menniskoväsens Förhärligande, d. v. s. till
förenandet med Hans Faders Guddomsväsen, men det var icke
Återlösningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
