- Project Runeberg -  Den sanna kristna religionen /
194

(1892) [MARC] Author: Emanuel Swedenborg Translator: Adolph Theodor Boyesen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

194 DEN SANNA KRISTNA RELIGIONEN.

vsr en förebild af Hans oskuld? Deraf framlyser villfarelsen
hos dem, som härleda ett bevis för Trehetens tre personer
deraf, att dufvan sågs öfver Herren, då Han döptes, och af
rösten, som då hördes från himlen: »denne är min älskade
Son». Att Herren pånyttföder menniskan förmedelst tro och
kärlek, förstås af dessa ord af Johannes döparen: »Jag döper
med vatten till bättring, men den, som kommer efter mig, Han
skall döpa med den Helige Ande och eld»,
Matt. 3: 11; Mark.
1: 8; Luk. 3: 16. Att döpa med den Helige Ande och eld,
är att pånyttföda förmedelst det Guddomliga Sanna, som
tillhör tron, och förmedelst det Guddomliga Goda, som tillhör
kärleken. Dylikt betecknas med dessa Herrens ord: »Utan
en blifver född af vatten och ande, kan han icke ingå i
Guds rike», Joh. 3: 5. Med vatten betecknas här, såsom
på andra ställen i Ordet, det sanna i den naturliga eller
yttre menniskan, och med »ande» det sanna af det goda i
den andliga eller inre menniskan.

        145. Då nu Herren är sjelfva det Guddomligt-Sanna
af det Guddomligt-Goda, och detta är Sjelfva Hans Väsen,
och då hvar och en af sitt väsen gör hvad han gör, så är
det tydligt, att Herren beständigt vill, och kan ej vilja annat
än inplanta det sanna och det goda eller tro och kärlek i
hvarje menniska. Detta kan belysas förmedelst mångahanda
saker i verlden, såsom att hvarje menniska vill och tänker
och, så mycket hon tillåtes, talar och handlar af sitt väsen,
såsom t. ex. en ärlig menniska tänker och vill det, som är
ärligt, en hederlig, rättskaffens, from och gudfruktig
menniska det, som är hederligt, rätt, fromt och gudfruktigt, och
tvärtom, en högmodig, listig, svekfull, girig menniska tänker
ock sådant, som öfverensstämmer med hennes väsen. En
gycklare vill ej annat än gyckla, och dåre ej annat än prata
tvärtemot det, som hör till visdom; med ett ord, en ängel
tänker blott på och sträfvar blott efter det, som är
himmelskt, men en djefvul efter det, som är ondt och helvetiskt.
Likaså förhåller det sig med hvarje varelse af lägre ordning
inorn djurriket, såsom med en fogel, ett däggdjur, en fisk,
en mask med och utan vingar, hvardera kännes af sitt väsen
eller sin natur, deraf och öfverensstämmande dermed har
hvar och en sin instinkt. Likaledes ock i växtriket: hvarje
träd, hvarje buske och hvarje kryddväxt kännes igen af sin
frukt och sitt frö, der deras väsen är inlagdt, och deraf kan
icke något annat frambringas än dess like och dess eget.
Ja, man bedömer ock hvarje jordmån, lera, sten, så väl
ädel som oädel, samt hvarje bergart så väl som metall efter
sitt väsen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:43:09 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/densanna/0216.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free