Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
honom, han skall icke törsta i evighet, utan det Vatten, som Jag
vill gifva, skall blifva i honom en källa af Vatten som
uppspringer till evigt lif», Joh. 4: 10, 14. Med Jakobs källa
menas Ordet, likasom ock i 5 Mos. 33: 28. Derför satte
sig ock Herren vid källan, emedan Han är Ordet, och talade
med qvinnan, och det lefvande Vattnet betyder Ordets
sanna. Jesus sade: »Om någon törstar, han komme till Mig och
dricke; hvar och en som tror på Mig, ur hans lif skola,
såsom Skriften säger, flyta strömmar af lefvande Vatten», Joh.
7: 37, 38. »Petrus sade till Jesus: Du har det eviga
Lifvets ord», Joh. 6: 68. Jesus sade: »Himlen och jorden
skola förgås, men Mina ord skola icke förgås», Mark. 13: 31.
Att Herrens Ord äro Sanning och Lif, kommer deraf, att
Han Sjelf är Sanningen och Lifvet, såsom Han lärer hos
Johannes 14: 6: »Jag är Vägen, Sanningen och Lifvet», och hos
den samme: »I begynnelsen var Ordet, och Ordet var hos Gud
och Gud var Ordet; i Det var Lifvet och Lifvet var
menniskornas Ljus», Joh. 1: l, 2, 3. Med Ordet menas Herren
med hänsyn till det Guddomligt-Sanna, i hvilket Allena Lifvet
är och Ljuset är. Deraf kommer det, att Ordet, son är från
Herren, och som är Herren Sjelf, kallas en Källa af lefvande
vatten, Jer. 2: 13; 17: 13; 31: 9, Salighetens Källa, Es. 12:
10, Källa, Sach. 13: l, och: en flod af Lifsens vatten, Uppb.
22: l, och det står skrifvet, att »Lammet, som är midt i
tronen, skall leda dem till lefvande vattenkällor», Uppb. 7: 17.
Så ock på andra ställen, der Ordet äfven kallas Helgedom,
och Tabernakel, hvaruti Herren bor med menniskan.
191. Men den naturliga menniskan kan likväl icke af
detta öfvertygas om, att Ordet är sjelfva det Guddomliga
Sanna, i hvilket är guddomlig vishet och guddomligt lif,
ty hon betraktar det efter stilen, i hvilken hon icke ser
denna vishet och detta lif. Men Ordets stil är en guddomlig
stil, med hvilken ingen annan stil kan jemföras, huru hög
och öfverträffande den ock kan synas. Ordets stil är sådan,
att det Heliga är i hvarje maning och i hvarje ord, ja, på
somliga ställen i sjelfva bokstäfverna. Deraf kommer det,
att Ordet förbinder menniskorna med Herren och öppnar
himlen. Det är två ting, som utgå från Herren: guddomlig
kärlek och guddomlig vishet, eller, hvilket är detsamma, det
guddomliga goda och det guddomliga sanna. Ordet i sitt
väsen är bådadera, och emedan det, som sagdt är, förbinder
menniskan med Herren och öppnar himlen, så uppfyller
Ordet menniskan med kärlekens godheter och vishetens
satsningar; hennes vilja uppfyller det med kärlekens godheter,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
