- Project Runeberg -  Den sanna kristna religionen /
272

(1892) [MARC] Author: Emanuel Swedenborg Translator: Adolph Theodor Boyesen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

himmelska, äro tillsammans uti den naturliga betydelsen, som
är bokstafvens, såsom ofvan n. 210-212 är sagdt, men huru
de äro tillsammans, skall nu vidare sägas. I himlen och i
verlden finnas en följdordning och en samordning. I
följdordningen inträder och följer det ena efter det andra, från
det högsta till det lägsta, men i samordningen är det ena
bredvid det andra, från det innersta till det yttersta.
Följdordningen är såsom en pelare med steg ifrån det öfversta
till det nedersta, men samordningen är såsom ett
sammanhängande verk med omkretsar ifrån medelpunkten ända till
ytan. Nu skall det sägas huru följdordningen blifver
samordning i det sista (yttersta). Detta sker på följande sätt:
Det öfversta i Följdordningen blifver det innersta i
Samordningen, och det lägsta i Följdordningen blifver det yttersta i
Samordningen, jemförelsevis såsom om en pelare med
afsatser sjunker ned och blifver en sammanhängande kropp i ett
plan. Så bildas det samvarande af det följdordnade, och detta
i allt och hvarje ting i den naturliga verlden och i allt och
hvarje ting i den andliga verlden, ty allestädes är ett första,
ett mellersta och ett sista (yttersta), och det första syftar åt
och skrider förmedelst det mellersta till sitt sista (yttersta),
men man måste väl förstå, att det är grader af renhet, efter
hvilka bådadera ordningen sker. Nu vilja vi gå öfver till
Ordet. Det himmelska, det andliga och det naturliga utgå
från Herren i Följdordning, och i det sista äro de i
Samordning. På sådant sätt äro nu Ordets himmelska och
andliga betydelse tillsammans uti dess naturliga betydelse. Då
man fattar detta, kan man ock inse, huru Ordets naturliga
betydelse är det innehållande, grundvalen och fästet för dess
andliga och himmelska betydelse, samt äfven huru det
gud-domligt goda och det guddomligt sanna i Ordets bokstafliga
betydelse är i sin fullhet, i sin helighet och i sin magt.
Häraf är det klart, att Ordet i sin bokstafsmening är sjelfva
Ordet, ty innerst deruti är ande och lif, såsom ock Herren
säger: »Orden, som jag talar till eder, äro Ande och Lif», Joh.
6: 63, ty Herren talade sina ord i naturlig betydelse. Den
himmelska och den andliga betydelsen utan den naturliga
äro icke Ordet, ty de vore liksom ande och lif utan kropp,
och de äro, såsom förut n. 213 är sagdt, likasom ett palats
utan grundval.

        215. Sanningarne i Ordets bokstafliga betydelse äro till
en del icke ohöljda sanningar, utan skenbarheter af sanning,
och, såsom liknelser och jemförelser, hemtade från sådant, som
är i naturen, och som således äro lämpade och afpassade för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:43:09 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/densanna/0294.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free