Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM DEN HELIGA SKRIFT ELLER HERRENS ORD. 299
»Fröjd och glädje skall man finna i Zion, bekännelse och sångs
röst», Es. 51: 3. ^Det skall blifva glädje och många skola
fröjdas öfver Hans födelse», Luk. 1: 14. »Jag skall låta
upphöra fröjds röst och glädjes röst, brudgums röst och bruds
röst», Jer. 7: 34. 16: 9. 25: 10. På detta ställe skall ännu
höras fröjds röst och glädjes röst och brudgums röst och bruds
röst», Jer. 33: 10, 11, m. fl. Att beggedera säges, både
fröjd och glädje, kommer deraf, att fröjd säges om det goda
och glädje om det sanna, eller fröjd om kärleken och glädje
om visdomen, ty fröjd hör till hjertat och glädje till anden,
eller, fröjd hör till viljan och glädje till förståndet. Att
Herrens och kyrkans äktenskap äfven är häruti, synes klart deraf,
att det säges »Fröjds röst och glädjes röst, brudgums röst
och bruds röst», Jerem. 7: 34. 16: 9. 25: 10. 33: 10, 11.
Herren är brudgum och kyrkan brud. Att Herren är
brudgum, ses af Matt. 9: 15. Mark. 2: 19, 20. Luk. 5: 35, och
att kyrkan är bruden, af Uppb. 21: 2, 9. 22: 17, och
Johannes Döparen säger: »Den som har bruden, han är
brudgummen», Joh. 3: 29.
253. På grund af äktenskapet mellan det guddomligt
goda och det guddomligt sanna i Ordets särskilda delar säges
på ganska många ställen: »Jehovah Gud» samt »Jehovah»
och »Israels Helige», likasom de vore två, då de likväl äro
ett, ty med »Jehovah» förstås Herren med hänsyn till den
guddomliga kärlekens Guddomligt-goda, och med »Gud» och
»Israels Helige» menas Herren med hänsyn till den
guddomliga vishetens Guddomligt-Sanna. Att »Jehovah* och »Gud»
samt »Jehovah» och »Israels Helige» säges på ganska många
ställen i Ordet, och att det likaväl menas En och densamme,
kan man se i läran om Herren Återlösaren.
X.
Att kätterier kunna ledas ur Ordets bokstafsbetydelse,
men att det är förderfligt att bekräfta dem.
254. Det är förut visadt, att Ordet icke kan förstås utan
lära, och att läran är likasom en lykta, att rnan må se de
äkta sanningarne, och det af den orsak, att Ordet är skrifvet
förmedelst idel motsvarigheter. Deraf kommer det, att många
ting i detsamma äro skcnbarheter af sanning, och ej nakna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
